Forumindex SweWrestling.com
Sveriges Största Wrestlingforum!
 
 Vanliga frågorVanliga frågor   SökSök   MedlemslistaMedlemslista   AnvändargrupperAnvändargrupper   Bli medlemBli medlem 
 ProfilProfil   Logga in för att läsa dina meddelandenLogga in för att läsa dina meddelanden   Logga inLogga in 

WWE PPV 2002

 
Skapa nytt ämne   Det här ämnet är låst så du kan varken svara på eller ändra det.    Forumindex -> Sebbes hörna
Föregående ämne :: Nästa ämne  
Författare Meddelande
sebbe
Legitimerad wrestlingnörd [Site Admin]


Registreringsdatum: 14 juni 2006
Inlägg: 12402
Ort: Kristianstad

InläggPostat: 06 aug 2017 18:38    Rubrik: WWE PPV 2002 Svara med citat

1. Royal Rumble 2002 (2002-01-20)

- Jim Ross & Jerry Lawler kommenterar.

1. WWF Tag-champs Spike Dudley & Tazz vs. Dudley Boyz.
Titelmatch. Stacy Keibler är med in. JR noterar att Dudleys strategi är att isolera och bearbeta antingen Spike eller Tazz. Bra strategi, som bara har använts av ALLA TAG-MATCHER SOM NÅGONSIN EXISTERAT SEDAN URMINNES TIDER. De väljer Spike, som sätter Dudley-dog på Devon. Blind tag (domaren ser den inte) men Devon och Bubba kolliderar med varandra så Spike kan tagga in Tazz korrekt. Tazz rensar och gör en tjusig northern-lights-suplex för två på Devon. Det blir kaos, Devon råkar knocka ner Stacey från apronen och Tazz avslutar honom med Tazzmission efter 5:05. Kändes mer som en bra TV-match än PPV-match, men den var underhållande. **

- Lilian Garcia intervjuar Edge.

2. IC-champ Edge vs. William Regal.
Titelmatch. Okej match, men för att vara dessa båda borde den vara bättre. De fejdade och möttes otaliga gånger, men jag kan inte minnas en enda match som var så bra som man kunde förvänta sig. Ibland blir det så att kemin bara saknas. Domaren hittar knogjärn i byxorna på Regal och tar bort dem. Knogjärnet, inte byxorna. Efter åtta minuter okej brottning har vi ett ref-bump och Regal sliter upp ett andra par knogjärn och däckar Edge för tre efter 9:46. **1/4

3. WWF Womens-champ Trish vs. Jazz.
Titelmatch. Jackie är gästdomare av någon anledning jag varken minns eller orkar bemöda mig med att googla fram. Lawler är som vanligt pinsam i sin kommentering när damer brottas, och hans pubertetsjubel över tuttar och hans ständiga "vackra kropp"-epitet han sätter framför Trish varje gång han nämner henne är nästan skämskudde, så även om det är mycket som "var bättre förr" har vi tagit tusen steg framåt vad gäller seriositeten i damdivisionen. Jazz och Jackie börjar tjafsa varpå Jackie vägrar räkna när Jazz täcker Trish. Trish glömmer finishen och missar att blockera en charge så de får göra om spotten och hon avslutar med sin bulldog efter 3:43. Jazz styrde hela matchen medan Trish bara såg förvirrad ut. 1/2*

4. Streetfight: Ric Flair vs. Vince McMahon.
Ric berättade i sin podcast (#45, 2016-03-18) att när han gjorde comeback 2001 var aldrig tanken att han skulle brottas, så här var han inte redo för en match egentligen. Några år senare blev det tvärtom (Ric ville brottas men Vince tillät honom inte). Vince flexar och gör Flair-strut för att reta upp honom. Flair botchar Flair-flip. Vince använder skylt, soptunna och stålrör som vapen varpå Ric bladar REJÄLT. Vince poserar med Flair framför hans två barn vid ringside (Megan och Reid) för att skapa mer hetta. Flair säljer bra och lyckas göra comeback med en lowblow och nitar honom med en monitor, innan han slår ner Vince framför barnen för att få lite hämnd. Ric nitar honom med stålröret och avslutar med en figure-four efter 14:54 för att vinna sin första singelmatch på PPV i förbundet (var visserligen bara hans andra PPV-singelmatch, men ändå). Bra match med tanke på bådas åldrar och att Vince aldrig var en riktig wrestler. **3/4

- Michael Cole intervjuar Stephanie, som är självsäker på att HHH tar hem stöket och kommer slänga ut Steve Austin. Hon hoppas Debra är vid ringside så hon kan ge sig på henne, men Austin dyker upp bakifrån och tar över intervjun med WHAT-chants från publiken. Lite underhållande.

5. WWF World-champ Chris Jericho vs. The Rock.
Titelmatch. Det finns bra Sports Entertainment-matcher och det finns dåliga sådana. Denna tillhör den förstnämnda kategorin. Det är inte mängder med MOVEZ utan det är bra berättande, bra agerande, bra hetta och tiden fullkomligt flög förbi. Och mycket handlar säkert om att de gillar varandra privat och att Rock inte hade något problem med att hjälpa Jericho bli trovärdig champion. Lance Storm och Christian dundrar in men Rock avpollettera dem omedelbart. Rock Bottom på Jericho genom ett bord vid ringside. Vi får ett sedvanligt ref-bump så ingen kan räkna när Rock täcker efter en Rock Bottom. Ny domare in för två. Hettan här är fantastisk. Jericho skickar in Rocky i en oskyddad hörna och rullar upp honom med fötterna på repet för tre efter 18:49. ****1/4

Jericho skriver i sin andra bok att Rock är hans favoritmotståndare i wrestling ("The victory gave me a major credibility boost and was the highlight of my run as the Undisputed Champion", sida 191).

- Shawn Michaels är värd för WWF NY, och JR noterar att Shawns rekord i Rumble-vinster (två stycken) är "unmatched", även om Austin vunnit tre när detta gick.

6. Royal Rumble.
Vinnaren får en titelmatch på Mania. WWE hade redan gått ut med att Goldust, Godfather, Val Venis och Mr. Perfect skulle göra comeback här, vilket jag rent spotant kan tycka kändes onödigt då det skulle bli mer hetta om de kom in oannonserade. Nåväl, Rikishi är #1 och Goldust är #2. Inget händer. Big Bossman (#3) och Bradshaw (#4) "livar upp" matchen med sin närvaro. Rikishi gör Stinkface på Bossman, och lite kuriosa är att det var Bossman som introducerade Rikishi för den spotten. (De möttes i en singelmatch 1999/2000 där Bossman åkte in i hörnan och satte sig ner, varpå han sa åt Rikishi att backa in med röven i ansiktet på honom. Ingen aning om när Bossman kom på spotten, men såg den i en Bossman/Akeem-match på TV för hundra år sedan.)

Lance Storm är #5 och botchar genast i en hotshot med Goldust. Vi fortsätter med jobberparaden och har Al Snow som #6. Bradshaw däckar Storm med Clothesline from Hell. The Gay One Billy Gunn är #7. I Battle of the Jobbers Superkickar Snow ut Storm (Snow Storm hade varit ett bra tagnamn) och Billy dumpar Bradshaw. Undertaker är #8 och dumpar Goldust, Snow, Rikishi och Billy Gunn, det vill säga allihop. Matt Hardy, med Lita, är #9 och dubbelteamar UT innan Jeff Hardy är #10 för lite trippelteaming. UT dumpar båda. Maven är #11 men Hardys attackerar UT igen, varpå han distraheras så Maven kan dropkicka ut honom i matchens mest välkända spot. I efterhand kändes den onödig att slösa på Maven, men det var inte lätt att veta då. UT mördar honom efteråt som tack (Maven kommer inte tillbaka till matchen igen).

Scotty 2 Hotty är #12 men blir nedslagen av UT innan han ens kommer in in ringen. Christian är #13 och DDP är #14. Hur konstigt det än låter är DDPs facestint 2002 min favoritperiod med honom, även om jag inte kan nämna en enda bra match från den perioden. S2H gör The Worm på Christian men dumpas av DDP strax efteråt. MidcardMania fortsätter med Chuck Palumbo som #15. Godfather gör comeback som #16 och hans entré äter upp tiden tills Albert äntrar som #17, men Albert dumpas omgående. Godfather dominerar Christian och Chuck en stund innan de dumpar honom. Saturn är #18 och gör sitt sista PPV-framträdande. Steve Austin är #19 och dumpar Christian, Chuck och Saturn. Val Venis är #20 och Test är #21. Team Kanada dubbelteamar Austin som dock dumpar båda utan större svårigheter. HHH gör comeback som #22. Detta är för övrigt sista gången de två var i ringen ihop. Hurricane är #23 och försöker chokeslamma båda, men de bara rycker på axlarna och dumpar honom som en mygga. Faarooq är #24 men dumpas omgående.

Mr. Perfect gör comeback som #25 (intressant att både han och Flair slutade i WWF 1993 och gjorde sin in-ring-comeback samma kväll nio år senare). Detta var första gången någonsin han var i ringen med både Austin och HHH, och i HHHs fall också den enda (han mötte Austin på RAW i februari 2002). Imponerande att han lyckas flippa iväg tuggummit samtidigt som Austin & HHH försöker eliminera honom. Kurt Angle är #26 och säger "let's go" lite för högt när han suplexar HHH. Big Show är #27 och rensar innan Kane är #28 och bodyslammar ut honom i en imponerande spot. Austin Stunnar Kane så Angle kan Angleslamma ut honom. (Bruce Prichard sa i sin podcast (#26, 2017-01-27) att Angle slängde ut Kane för att bygga upp Mania då matchen var planerad men de behövde extra hjälp för att hypa den då inget var på spel.) RVD är #29 och äter en Pedigree nästan direkt. Booker T är #30 och dumpar den medvetslöse RVD innan han gör en Spinaroonie rakt in i en Stunner så han bumpar ut.

Final Four: Austin, Perfect, Angle och HHH. Kurt med ett gäng german-suplexes på Austin. Austin och Perfect hänger vid repen så Kurt kan smyga fram och dumpa Austin, men han återvänder och chairshottar alla tre. Perfect-Plex på Kurt till en bra pop. HHH clotheslinar ut Perfect för att ge oss HHH vs. Kurt i finalen. Kurt tror sig ha dumpat HHH som dock inte träffade golvet, så han återvänder och clotheslinar ut honom för vinst efter 1:09:22. Roligare än jag minns den som, även med små partier med MidcardMania som bara skulle döda tid. Enda minnesvärda spotsen är Maven-UT samt Perfects utslängning av tuggummit, men sammantaget var det ett bra stök. ***3/4

SLUTSATS: Helt klart en underhållande gala där de första tre matcherna kändes som bra TV-matcher (tjejmatchen kan diskuteras, men den var över snabbt så den drog inte ner något) och de sista tre var helt klart underhållande, på olika sätt. En stark show!

Jag har inte sett galan sedan 2002 (dock strömatcher från den här och var) men det är intressant att jag tycker ungefär likadant nu som då. Spike/Tazz/Dudleys fick samma betyg, likaså Edge/Regal, Rock/Jericho och stöket. Trish/Jazz gav jag *1/4 då men bara 1/2* nu (kvalitén på dambrottningen har ju höjts avsevärt) och Vince/Flair gav jag 1/4* lägre nu än då, så egentligen ingen större skillnad.

Tummen upp.

(Den här recensionen skrevs 2017-08-06.)
_________________
- Snabbare än Google, pålitligare än Wikipedia!


Senast ändrad av sebbe den 08 aug 2017 05:27, ändrad totalt 1 gång
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
sebbe
Legitimerad wrestlingnörd [Site Admin]


Registreringsdatum: 14 juni 2006
Inlägg: 12402
Ort: Kristianstad

InläggPostat: 07 aug 2017 15:18    Rubrik: Svara med citat

2. No Way Out 2002 (2002-02-17)

- Jim Ross & Jerry Lawler kommenterar.

- Vi inleder med en nWo-promo med Hulk Hogan, Scott Hall och Kevin Nash. (Otroligt nog är det en ren slump att galan förkortas till NWO, WWFs februarigala sedan 2000 hade det namnet så det var inget nytt påhitt i och med gruppens debut här.) Det blir ingen minnesvärd promo utan känns som en ren nödlösning då WWF hypat deras närvaro här och därför vill leverera vad de lovat. Nash säger att de kommer sköta sig här (i motsats till i WCW). Hall säger att de (nWo) är marks precis som vi andra, älskar att vara här och gnugga axlar med WWF-stjärnorna och kanske dricka en öl med dem, men Hulk och Nash avråder från det sista å det bestämdaste (det där var lite kul). Hulk säger att de är som alla oss fans, bara lite rikare och mer känd. De är här för att göra WWF bättre, vilket ingen normalfuntad person (mark som smart) tror på. (De hade ett enormt rykte backstage och såg till att sköta sig exemplariskt, vilket i alla fall funkade för två av de tre... du kan nog gissa vem som misskötte sig).

- Vi har en Tagteam Turmoil-match för att utse nya förstautmanare till Tag-titeln på Mania, men det resulterade i en match med fyra teams så detta kändes onödigt.

1. Tagteam Turmoil 1: Scotty 2 Hotty & Albert vs. Christian & Lance Storm.
Okej match, men som vanligt med TTT känns allt framstressat (dels för att matcherna inte ska ta så lång tid och dels för att brottarna ska slippa så långa matcher). Facen dominerar, heelen tar över och S2H går för The Worm på Christian, men Storm blockerar och Unprettier avslutar efter 2:57. *

2. Tagteam Turmoil 2: Christian & Lance Storm vs. Hardy Boyz.
Lita är med in. Inget nämnvärt händer innan fulingarna gör Shawn/Diesel och Twist of Fate/Swanton avslutar Storm efter 2:50. 1/2*

3. Tagteam Turmoil 3: Hardy Boyz vs. Dudley Boyz.
Stacy Keibler är med in. Inget vi inte redan sett hundratals gånger tidigare, bara mindre extremt. Tjejerna börjar bråka, Lita ranar Bubba och Jeff tar ut honom med ett dyk innan Matt rullar upp Devon för tre efter 4:10. De kan göra en stabil match i sömnen. Dudleys mördar Jeff med en 3D innan de ger sig av, vilket lämnar Matt kvar ensam mot nästa team. *

4. Tagteam Turmoil 4: Hardy Boyz vs. Billy & Chuck.
Matt försöker hålla emot men åker på en Superkick rakt in i en Fameasser för tre efter 0:32. NR

5. Tagteam Turmoil 5: Billy & Chuck vs. The Acolytes.
Hetta på Faarooq i vanlig ordning, men han sätter en spinebuster och taggar in Bradshaw som rensar, det blir kaos och han avslutar Billy med en rejäl Clothesline from Hell efter 3:48 för att avancera till Mania, där Billy & Chuck var champions och både Dudleyz och Hardyz var också inbokade i titelmatchen. Så vad exakt var poängen med detta? 1/2*

- Michael Cole intervjuar Ric Flair, som ser igenom nWos promo och förstår att de har något djävulskap i tankarna. Undertaker avbryter och säger att Ric borde bry sig mer om sin egen säkerhet än på nWo, vilket sätter upp deras Mania-match.

6. Rob Van Dam vs. Goldust.
Snacka om två helt olika stilar. Bättre match än jag minns den som, men någon höjdarmatch är den inte även om JR lite senare på RAW försökte få den till en "30-minuters klassiker". Lawler nämner några filmer och frågar "Did you see The Mothman Prophecies?" JR: "No, I missed that one." Lawler: "I wish I had." RVD missar frogsplash och äter en rejäl DDT, men gör comeback och avslutar med en frogsplash efter 11:03. Helt okej match. **1/4

- Backstage: nWo försöker bjuda Steve Austin på öl, men han inser att de bara vill fjäska och tackar därför nej. Äntligen en babyface med lite hjärna!

7. WWF Tag-champs Spike Dudley & Tazz vs. Booker T & Test.
Titelmatch. Energisk liten (basic) match. Hetta på Spike, tag till Tazz som rensar innan det blir kaos. Test blockerar Tazzmission och äter en Dudley-dog. Booker och Spike slåss vid ringside och Tazz försöker rulla upp Tazz med fötterna på repet men har oturen att världens enda seende domare dömer matchen och därför upptäcker detta oerhört stora felsteg. Test surnar till och tjafsar med domaren, som slår tillbaka, och Tazzmission avslutar efter 7:16. **

Booker skrev i sin andra bok (My Rise to Wrestling Royalty, sid. 235-236) att han gillade Test och tycker att de hade bra kemi ihop.

- Coach intervjuar The Rock, som är redo för Undertaker efter att UT Tombstonade honom på en bil. (IRL hade Rock åkt skytteltrafik mellan WWE och The Scorpion King-inspelningen och behövde en vecka ledigt, så en workad skada ordnade biffen, som dessutom byggde upp matchen här.) Som en del av uppbygget kutade Rock in och sänkte UT så Maven kunde rulla över och pinna honom för Hardcore-bältet, vilket dels gjorde UT mer förbannad på Rock (work) och dels fick bältet av honom eftersom Rock annars hade vunnit det här på No Way Out, och Rock var klart över det bältet. Dock hade det varit kul på ett perverst vis om Rock-Hogan på Mania var om hardcore-bältet.

8. Brass Knuckles-on-a-Pole: IC-champ William Regal vs. Edge.
Titelmatch. Bossman/Nailz fast med bättre wrestlers (även om Bossman var bra). Det gäller alltså att klättra upp och ta ner knogjärnet, men det är fortfarande pinfall som gäller. Ännu en stabil men "inte så bra den borde vara"-match mellan dessa båda. Edge slår upp näsan och blöder innan de botchar en powerbomb-spot ut. Edge lyckas äntligen få ner knogjärnet men Regal har ett andra par i byxan som han använder för vinst efter 10:27. JR är upprörd deluxe efter fusket, men Lawler menar på att man fick använda knogjärn eftersom det var hela konceptet med matchen. JR svarar lite halvhjärtat att det bara var det knogjärnet på stolpen som var lagliga. Kan inte påstå att bokningen/matchtypen gjorde matchen bättre direkt. **

- Lilian Garcia intervjuar Kurt Angle, som är självsäker inför sin förstautmanarmatch mot HHH ikväll även om Stephanie dömer den.

9. The Rock vs. Undertaker.
Arbetet är bra och publiken het men det klickar inte riktigt. Kanske för att det känns som en mellanfejd för båda innan Maniauppbygget drar igång på allvar. De slåss i och utanför ringen innan UT tar fram sitt stålrör, men Ric Flair kutar in för att hindra honom från att använda det vilket ger Rock tid att vakna till liv. UT big bootar ner Flair. Spinebuster sätter upp Sharpshooter men Vince kutar in och distraherar domaren. Ric däckar UT med stålröret så Rock kan avsluta med Rock Bottom efter 17:26. **1/4

- Mr. Perfect, med säkert en promille i kroppen, är värd för WWF NY. Han noterar att alla i lokalen är fula och "even the rats av ugly here" innan han tar av sig läderjackan för att visa sin bara bringa varpå Lawler säger att han "är wired" (slang för hög). Inte konstigt att han fick sparken lite efter detta.

10. Förstautmanare på Mania: HHH vs. Kurt Angle.
Stephanie är gästdomare efter att HHH vänt mot henne på RAW tidigare i veckan. Gästdomare är nog bland det tråkigaste jag vet eftersom det nästan alltid ger matchen ett dåligt flyt då domaren sällan är van vid rollen och det handlar alltid om en angle istället för ett korrekt dömande. Steph glömmer dra igång matchen. Bra start. Okej match, dock väldigt överbokad med flera ref-bumps och annat "skoj". Steph däckas av misstag och ersätts av Tim White, men även han däckas av misstag efter en stund. Steph tar över domarrollen igen men däckas återigen. HHH duckar chairshot och Pedigreear Kurt på stolen för två när Steph armbågar White för att bryta räkningen. HHH går för en Pedigree på Steph, men Kurt räddar med två chairshots och avslutar med en Angleslam efter 14:40. Konstigt nog var det inget fastcount, som hade känts mer logiskt eftersom hon ändå fuskade så gott det gick. Bättre match än jag minns den som, men HHH var alldeles för stor och tappade orken snabbt. Undrar vad det kan bero på. **1/2

- Backstage: nWo träffar på Rock, och Hulk ber om en bild på honom då han tydligen är Nicks favoritwrestler. Rock går med på det (notera hur han håller koll på Hulks hand på hans axel, det är småsaker som dessa som betyder mer än vad man tror vid första anblicken). Hulk hånflinar och mumlar något om "så mycket för folkets smak (People's taste)" varpå Rock drar ner alla tre verbalt, vilket sätter upp Mania på ett bra sätt. Kort och koncist segment.

11. WWF World-champ Chris Jericho vs. Steve Austin.
Titelmatch. Kul liten match, även om Jericho inte var nöjd med den (se nedan). Dessutom är den lite historisk eftersom den kom att bli Austins sista titelmatch i karriären. Austin med några superplexes. Jericho med en sleeper och två Lionsaults samt en SKF på bältet för två. Ref-bump (jupp, här också) gör att ingen kan räkna när Austin Stunnar Jericho. nWo dundrar in och mördar Austin i det sämsta slagsmålet jag sett på väldigt länge (det märktes att de inte hade brottats förr) så Jericho kan rulla över för vinst efter 21:35. nWo spraymålar sin logga på Austin för att avsluta showen. ***

Jericho skriver i sin andra bok (sid. 193-194) att eftersom detta var en mellangala (och Vince hade fullt upp med att boka nWo) fick Jericho och Austin själva komma på vad de ville göra i matchen. Jericho kom på att han kunde slå Austins ölkyl i skallen på honom. Han skriver att ingenting klickade och matchen blev bedrövlig som resultat. Han skriver även att Heyman berättade för honom dagen efter att han skulle jobba titeln till HHH på WM. Heyman tillade att det fanns rykten som sa att Kevin Nash skull ta titeln på RAW och förlora den till HHH på Mania. Men Vince ville ha HHH-Jericho på Mania så Jericho var inte orolig.

SLUTSATS: Som vanligt är februarigalan egentligen bara utfyllnad mellan Rumble och Mania, så även här, men de satte i alla fall upp Austin-Hall och Flair-UT i och med den här galan, och sådde ett frö för Rock-Hulk. De flesta matcherna var i alla fall godkända och inget var aktivt dåligt, men i stort sett är det en gala man kan skippa med gott samvete.

Tummen i mitten.

(Den här recensionen skrevs 2017-08-07.)
_________________
- Snabbare än Google, pålitligare än Wikipedia!
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
sebbe
Legitimerad wrestlingnörd [Site Admin]


Registreringsdatum: 14 juni 2006
Inlägg: 12402
Ort: Kristianstad

InläggPostat: 10 aug 2017 21:09    Rubrik: Svara med citat

3. Wrestlemania 18 (2002-03-17)

- En liten komisk grej såhär i efterhand var att 2002 gnällde folk på längden på den här galan, då man tyckte 3:42 var alldeles för långt, även för en Mania. *fniss*

- Jim Ross & Jerry Lawler kommenterar.

- Förshow:

A. Scotty 2 Hotty, Albert & Rikishi vs. Test, Lance Storm & Mr. Perfect.
Jackie är gästdomare för att vi ska trycka in så många personer som möjligt på cardet. Jag har nog aldrig sett den här matchen förr och letade upp den på YouTube för recensionen. Kort match som känns som en Jönssonligan-match (planerad in i minsta detalj). Det blir kaos efter att Rikishi taggats in och vi går raskt till slutsekvensen: Scotty gör The Worm på Storm. Test big bootar Scotty. Albertbomb tar ut Test. Perfect dumpar Albert. Rikishi gör avalanche och Stinkface på Perfect (som är smart nog att sätta handduken mellan sig och Rikishis bakdel) och Rikishi avslutar med Superkick och Bonzai-drop efter 3:07. Och sen dansas det. *

- PPV:

- Saliva döda några minuter med ett "uppträdande", eller vad man ska kalla det. Vrålrock deluxe.

1. IC-champ William Regal vs. Rob Van Dam.
Titelmatch. RVD sparkar bort knogjärnet ur näven på Regal, men missar frogsplash och Regal får två med sin kneestrike, som han började använda som avslutare x antal år senare. Regal blöder ur munnen av någon anledning. Regal-plex ger två innan domaren upptäcker Regals (nya?) knogjärn, och medan Regal distraheras av detta kan RVD avsluta med spinkick och frogsplash efter 6:20. Basic öppningsmatch för att få igång publiken utan att dra över tiden. **

De möttes i en drös TV-matcher innan detta, och alla varade under två minuter. Fan vet varför, men jag antar de ville spara det gottiga tills ikväll. Egentligen skulle vi ha Edge vs. Regal här, men det ändrades (Edge skrev om det i sin bok) till Edge/Booker och RVD/Regal. Det låter konstigt att köra Edge/Regal på fyra PPVs i rad.

- Lilian Garcia, mer robotaktig än vanligt, intervjuar Christian inför sin match.

2. European-champ DDP vs. Christian.
Titelmatch. Kul liten match. Som jag nämnt tidigare gillar jag DDPs facestint i WWE starkt, dock ingen aning om varför. Fin spot där Christian blockerar en Diamond Cutter och sätter en bakvänd DDT för två. Cutter avslutar tämligen odramatiskt efter 6:09. **1/4

- Coach intervjuar The Rock, som gör en sedvanligt underhållande promo som jag håller som en av hans bästa.

3. Hardcore-champ Maven vs. Goldust.
Titelmatch. Goldust använder en gyllene soptunna med gyllene lock samt gyllene spade som vapen. De kör mer brottning än vad de här matcherna vanligtvis innehåller, och de gör det ganska bra. Båda sänker varandra med varsitt lock varpå Spike Dudley kutar in och täcker Maven för tre efter 3:17 (fråga inte). *

- Drowning Pool framför en låt. Jippie, mer skrikrock publiken skiter i för att dra ut showen så länge som möjligt.

- Backstage: Crash Holly attackerar Spike medan Al Snow sladdar in i ett gäng kartonger med en golfbil. Spike slår sig fri från Crash men Hurricane svingar sig in och sänker (duttar) honom för tre för att ta titeln.

4. Kane vs. Kurt Angle.
Skylt i publiken: "YOU SUK". Antar att han inte hade tid att korrekturläsa den innan showen. Bra tempo, båda arbetar på bra men det ingen egentlig story så de har lite svårt att få igång publliken, även med Kurts anti-Kanada-promo före matchen. Kurt sliter lite i Kanes mask och får två med en Angleslam innan han gör en tjusig step-up-armbar. Anglelock blockeras, chokeslam blockeras och Kurt rullar vidare till en rollup för tre efter 10:43. De botchade slutspotten en smula, det verkar som om de var för långt från repen (Kurt satte ena foten på repet men de fick flytta sig lite för att han skulle nå dit). Okej match, slarvigt slut. Dock bästa matchen hittills ikväll. **1/2

- Backstage: Godfather gör en cameo och jagar ut Hurricane från damernas omklädningsrum.

5. No DQ: Ric Flair vs. Undertaker.
Bra match, bättre än jag mindes den som (osäkert på om jag ens sett den efter 2002). Intensiv och stiff match, UT gav sig på Flairs familj (David) och vän (Arn) för att få Flair att gå med på matchen, och i gengäld gav Ric tillbaka sin del av WWF till Vince. Lawler noterar att Rics familjeträd behöver beskäras, vilket var lite kul sagt (om än tragiskt i efterhand). Flair botchar en Flair-flip så de får ta om den, och de botchar även slutet (se nedan). Båda bladar, Flair betydligt mer än UT. UT med superplex. Lawler pratar om hur mycket UT blöder (de är båda heels) men JR tycker han verkar missa att Flair blöder betydligt mer, och "jag tror inte han skar sig när han rakade sig" vilket kan ses som en blinkblink. Flait använder stålrör och skylt som vapen. Arn smyger in och sätter en spinebuster i den mest kända spotten i matchen (och Arns första PPV-framträdande i förbundet sedan 1989). Imponerande, inte minst för att han hade en rejält skadad rygg här. UT sänker honom och utför en dragon-sleeper men Ric räddar med en chairshot. Last Ride botchas (se nedan, som sagt) men Tombstone avslutar efter 18:47. UT avslutar med att däcka domaren också. Underhållande match med två starka personligheter, och stundtals kändes den äkta, vilket är något man (jag) inte upplever så ofta i wrestling. ***1/4

Ric Flair pratade om matchen i sin podcast (#45, 2016-03-18):

HHH sa åt Ric på RAW någon månad efter Rumble att UT ville möta Flair här (förslagsvis före No Way Out då Ric sänkte UT när han mötte The Rock.)

Ric föredrar Deadman-gimmicken framför MC-knutten, men tyckte UT fick till gimmicken bra. UT var helt enkelt trött på Deadman-gimmicken.

Michael Hayes var agent för matchen.

Ric kom inte upp tillräckligt mycket för Last Ride, så han sa åt UT att avsluta med Tombstone istället, men ingen blev sur för att de botchade slutet.

- Michael Cole intervjuar Booker T, vilket ger oss denna legendariska ordväxlingen:

Booker: "...Einstein's theory of relatives..."

Cole: "You mean Einstein's theory of relativity?"

Booker: "He had two theories!"

6. Edge vs. Booker T.
De slåss om en schampoo-reklam. Fråga inte. Basic match som borde vara så mycket mer, men kortades ner från 15 minuter till sju vilket säkerligen hade en stol roll i det hela. Hursomhelst var Flair-UT så het att publiken vilar upp sig här. Edge ranar ner Booker, som landar PÅ honom i en botchad spot. I övrigt sattes allt som det skulle. Booker med saxspark och spinaroonie. Edge med spear och en egen spinaroonie som skadade honom mer än något annat här. De fintar varandras spots innan Edge avslutar med Impaler efter 6:32. Detta var mer TV-match än Mania-match. *1/2

Edges första slag mot Booker tog stiffare än Edge kunde tro. Matchen skulle vara i 15 minuter, men kortades ner till åtta efter att Undertakers match gått för länge. Edge gjorde en spinaroonie, vilket skadade honom mer än något annat i matchen. (Edges bok sid. 195-197.)

Booker T skriver i sin andra bok (My Rise to Wrestling Royalty, sid 261-264) att WWE ville ha en hår vs. hår-match här men Booker vägrade raka sig (han skulle förlora) så de bråkade om schampoo istället.

- Backstage: Coach intervjuar Hurricane när Molly smyger fram och däckar honom med en stekpanna för att vinna titeln.

7. Steve Austin vs. Scott Hall.
Kevin Nash är med in, vilket chockerar både JR och Austin. Ja, enormt oväntat att radarparet håller ihop. Austin har stora delar av matchen men Nash lägger sig i så Hall kan ta över. Domaren däckas. Austin Stunnar båda och en ny domare kutar in för två. En drös domare motar ut Nash från ringside. Hall Stunnar Austin för två innan Austin avslutar honom med två Stunners, varav Hall flyger som en loska efter andra, för tre efter 9:52. Hall verkade motiverad ikväll. **

Steve Austins bok, sida 256: Rykten säger att han vägrade möta Hall, vilket inte stämmer. Han och Hall hade heller ingen hetta med varandra utan tvärtom gillar han Hall. Han gillade att möta Hall i ringen, men tyckte inte uppbygget här var tillräckligt bra för att skapa intresse för matchen. Dessutom hade Hall precis kommit tillbaka så det fanns ingen tid att bygga upp honom. Därför ville Austin möta någon annan på Mania, men "I have no animosity toward Scott Hall. He's as good as gold with me in the ring". (Detta låter otroligt då många backstage har vittnat om att stämningen var oerhört spänd när nWo gjorde comeback, men jag var naturligtvis inte där så jag får lita på andrahandsuppgifter.)

Bruce Prichard sa på sin podcast (#50) att det inte fanns någon speciell anledning till att de valde Rock-Hogan och Austin-Hall, det kunde lika gärna varit Hogan-Austin och Rock-Hall, Austin Nash eller Rock/Nash. Poängen var att de ville göra alla matcherna men alla kunde inte göras först utan några av matchningarna fick vänta. (Låter logiskt, men Bruce verkar göra sitt yttersta för att varken förarga WWE eller Austin i avsnittet så jag skulle ta detta med en nypa salt.)

8. Elimination: WWF Tag-champs Billy & Chuck vs. The Acolytes vs. Hardy Boyz vs. Dudley Boyz.
Titelmatch. I mina anteckningar står det att Acolytes vs. Billy & Chuck var planerad för titlarna här (ingen källhänvisning så ta det för vad det är). Saliva spelar Dudley Boyz introlåt och Dudleys (med Stacy Keibler) dansar med varsin medlem i bandet när de kommer in. Tänk vad besviken man blir som bandmedlem när WWF pitchar idén och man fantiserar om att dansa med Stacy men får dansa med Bubba istället. Detta är en traditionell "vi vet inte vad vi ska göra med Tag-titlarna så vi slänger ihop ett gäng teams"-match. 3D avslutar Bradshaw efter 3:25, och sedan går matchen utför. Jeff agerar slagpåse en lång stund och det är totalt ointressant hela tiden. Tag till Matt inför noll publikrespons för lite kaos och Billy knuffar ner Devon från hörnan så han bumpar igenom ett bord vid ringside för matchens enda bra spot. Twist of Fate/Swanton avslutar Bubba efter 11:49. Kaoset fortsätter och TOF/SW ser ut att avsluta Chuck, men Billy räddar med en Fameasser och ett beltshot för tre efter 13:51. Före Acolytes och efter Dudleys eliminerades var underhållande, resten var rent ut sagt trist. *

- Backstage: Hulk Hogan säger åt Outsiders att hålla sig utanför matchen eftersom han måste bevisa för sig själv att han kan besegra Rock på egen hand.

- Backstage: Molly springer bokstavligen in i en dörr, varpå Christian pinnar henne för titeln.

9. The Rock vs. Hulk Hogan.
Det finns nog inget kvar att ta upp om denna matchen som inte redan är sagt, och du har säkerligen själv sett den ett par gånger redan. Brottningsmässigt är den inget vidare men stämningen och bådas agerande håller toppklass, lite i stil med Hogan-Andre från Mania III. Ett bra citat (ingen aning var det kommer från) om Hogans popularitet här: "The Hulkamaniacs of yesteryear have grown up, and while a little trip to the past might be a nice place to visit, I doubt we wanna live there." Rock får släpa runt på Hulk genom hela matchen, och mot slutet sätter Hulk big boot och legdrop innan Rock studsar upp och avslutar med två Rock Bottoms och en People's Elbow efter 16:22. De skakar tass efteråt och rensar ringen på Outsiders, som undrar vad fasen Hulk håller på med. ***

Detta är enda PPV-matchen i förbundet Hogan har varit heel, vilket inte är så förvånande.

Kuriosa: Hogans sista WWF-matcher 1993 var några titelmatcher mot Yokozuna, och comeback-matchen 2002 var mot Rikishi (houseshow) innan Rock & Austin vs. nWo på RAW precis före detta. Ganska imponerande att både sista 1993 och de två första 2002 innehåller folk från samma "familj" (Yoko, Rikishi, Rock).

Dave Meltzer berättar att det inte var planerat från början att Hogan skulle vända face, men när de kom till Toronto några dagar innan galan såg de vilken oerhörd respons han fick så Vince bestämde sig för att vända Hogan på galan efter matchen. Han tvingade dessutom Hogan (någon dag innan galan) att flyga hem till Tampa för att hämta sina gulröda kläder för att kunna ha dem på sig på RAW dagen efter. (WOL 2011-11-29, 47:00 in.) [Den skarpsynte Vobban noterade här att Hulk faktiskt hade de svarta kläderna på sig på RAW, så resan till Tampa var onödig såhär i efterhand.]

Jerry Lawler berättar i True Story of Wrestlemania att detta är hans favoritmatch han har kommenterat.

Inför Mania 20 (2004) frågade WWE sina brottare om minnen från gamla galor, och både Muhammad Hassan ("The Hogan/Rock staredown at WrestleMania X8") och Akio ("It was a dream match you never thought would happen, but it did") hade denna som favoritminne.

Trish intervjuades i London Sun 2003, där hon sa att hon gillade matchen väldigt mycket och att "The WWE management thought Hogan would be the heel throughout, they knew a few people might cheer him but not the whole crowd! We were all backstage and it was a really cool moment." Låter konstigt med tanke på att Vince valde att vända honom redan några dagar innan tack vare publikens respons.

Chris Jerichos podcast #107, 2015-01-09: Hulk säger att Andre på WMIII var hans favoritmatch men denna kommer på andra plats. Han hade dåligt självförtroende här men älskade poppen han fick av publiken här.

(Rocks bok kom ut innan denna så där hade jag inget att hämta, och jag bemödar mig inte ens att öppna Hulks böcker i jakt på 'fakta'.)

10. WWF Womens-champ Jazz vs. Trish vs. Lita.
Titelmatch, första fallet gäller. Lycka till med publiken, tjejer. Lita & Trish samarbetar men ryker naturligtvis ihop efter en stund. Lita är, och var, en usel wrestler genom hela sin karriär. Inte bara usel i ringen, hon var, för att citera min gode vän Patrik Nilsson, "inte ens trovärdig som människa". Hon gör Twist of Fate på Jazz och hennes moonsault på Trish träffar knän. Halvt botchad spot som vanligt eftersom Lita dyker för långt ut så det var knappt Trishs knän träffade. Jazz avslutar Lita med en fishermans-suplex från toppen efter 6:16. Sista spotten var någorlunda fin, resten var inget vidare utan kändes mest som en ren uppvisning för att get their shit in (tm HTM). 1/4*

- Backstage: Christian är på väg att lämna arenan i en taxi men Maven smyger upp och vinner bältet från honom, innan han glider iväg i hans taxi. Med tanke på vad som komma skall (dagen efter) hade jag inte velat vara champ här.

11. WWF World-champ Chris Jericho vs. HHH.
Titelmatch. Stephanie är med Jericho in. Drowning Pool spelar HHHs intro i något som måste vara den sämsta liveversionen av hans låt någonsin. Hyfsad match, hade funkat bra på TV men som mainevent på årets största show väntar jag mig mer. Yep, de borde avslutat galan med Rock-Hogan. HHH får sitt ben bearbetat, vilket är hela storyn. Han blockerar Walls på ett bord och går för en Pedigree, men Jericho backdroppar honom igenom det istället. Jericho gör Walls. HHH DDTar honom på en stol för två. Stephanie börjar veva med en stol så domaren skickar ut henne från ringside, men HHH Pedigreear henne istället. Jericho får två med en chairshot innan HHH avslutar odramatiskt med en Pedigree efter 18:42 för att nästan ge JR en stroke av upphetsning. Okej match, inte mer, men det beror helt på HHH som av någon outgrundlig anledning var grövre över bröstet och hade dålig kondis. **1/2

HHH vann bältet, men förlorade det en månad senare vilket ingen annan har gjort. Alltså att vinna bältet på Mania och bli av med det det så pass fort.

SLUTSATS: De flesta matcherna var helt okej men inte Mania-värdiga, och förutom Flair-UT och Rock-Hogan fanns det inget som jag skulle vilja rekommendera. En drös okej matcher funkar på TV, men inte på årets största show.

Tummen i mitten.

(Den här recensionen skrevs 2017-08-10.)
_________________
- Snabbare än Google, pålitligare än Wikipedia!
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
sebbe
Legitimerad wrestlingnörd [Site Admin]


Registreringsdatum: 14 juni 2006
Inlägg: 12402
Ort: Kristianstad

InläggPostat: 12 aug 2017 16:48    Rubrik: Svara med citat

4. Backlash 2002 (2002-04-21)

- Detta är den första galan sedan draften.

- Jim Ross & Jerry Lawler kommenterar.

1. CW-champ Billy Kidman vs. Tajiri.
Titelmatch. Torrie är motvilligt manager åt Tajiri i en storyline jag inte minns alls. Okej match, inte mer. Inget fel på arbetet men jag tycker matchen spretar åt alla möjliga håll. Kidmans SSP missar och Tajiri för två med en enzuigiri. Kidmans sätter BK-bomb från andra repet men Tajiri blockerar hans powerbomb med en munfull mist och rollup för tre efter 9:09. **3/4

2. Bradshaw vs. Scott Hall.
Faarooq (som tillhör SDL men är i arenan eftersom det är PPV) och X-Pac är med in. Bradshaw är motiverad här men Hall verkar ur form och ganska andfådd tidigt i matchen, och sen går det bara utför. Det blir mest sparkar och slag från båda. Clothesline from Hell ger två när X-Pac lägger ena foten på repet, varpå Faarooq jagar runt honom vilket i sin tur distraherar domaren så Hall kan lowblowa och rulla upp Bradshaw för tre efter 5:44. JR noterar att detta "was not a dream match" i årets underdrift. 1/2*

- Backstage: Vince McMahon skäller lite på Ric Flair för att han satte sig själv som gästdomare i Austin-UT ikväll.

3. WWF Womens-champ Jazz vs. Trish.
Titelmatch. Molly attackerar Trish innan matchen (de fejdar) så Jazz har övertaget redan när matchen börjar. Hon dominerar en stund. Trish slår tillbaka men powerbombas för två och Jazz avslutar med en STF efter 4:37. Jazz gjorde vad hon kunde men Trish hängde inte med. 1/2*

- Clips av Jeff Hardys fejd med Brock Lesnar, där Paul Heyman säger åt Lita att Brock kan vara snäll mot Jeff om "Lita är snäll mot honom", blinkblink. Härligt slemmig kille, den där Paul.

4. Jeff Hardy vs. Brock Lesnar.
Jag recenserade denna för inte så längesen så jag återanvänder den med tillägget att Litas metod att sälja rädsla/upprördhet är att bara kisa med ögonen: "Brocks matchdebut på TV. Lita och Paul Heyman är med in. Inte mycket till match, snarare ren uppvisning för Brock. Jeff med snabbhet men till slut får Brock tag i honom och kastar runt honom med belly-to-bellys och backbreakers. Jeff lyckas slita sig och gör en Whisper in the Wind (eller "good move", som experten JR kallar den) och Swanton för två. Han inser att Brock är tämligen svår att besegra så han svingar med en stol, Brock duckar och F5ar honom och gör några powerbombs vilket räcker för att domaren (Teddy Long) får nog och bryter matchen efter 5:32. Som match var det inget speciellt men som ring-introduktion för Brock var den fantastisk." *

5. Edge vs. Kurt Angle.
Edges bästa match dittills i karriären. Väldigt bra match med många bra nearfalls inför en VÄLDIGT het publik. Kurt gör sin step-up-armdrag och får två med en Angleslam. Han lyckas däcka sig själv med en komisk chairshot (samma spot Terry Funk brukade göra där stolen slungades tillbaka via repet) men han blockerar en spear med en spark och avslutar med en Angleslam efter 13:26. ****1/4

- Chris Jericho med en in-ring-promo om hur sur han är över att inte vara bokad ikväll och att han tänker lämna arenan (vilket på wrestlingspråk betyder precis tvärtom).

6. IC-champ Rob Van Dam vs. Eddie Guerrero.
Titelmatch. Eddie var precis tillbaka efter sina "problem med demoner" och fick en sista chans att lyckas i WWF. Och tog den med råge. Bra match, även om JR & Lawler känns off på micken. Båda känns trötta. Eddie med en rejäl sunset-flip-powerbomb för två. Han hämtar bältet, men RVD tar det och sparkar till Eddie så domaren släcks av misstag, och Eddie avslutar med neckbreaker på bältet och frogsplash efter 11:44. De skulle gå bättre matcher senare. ***

7. Steve Austin vs. Undertaker.
Ric Flair är gästdomare, och vinnaren blir förstautmanare. Inget fel på arbetet, båda känns motiverade men de upprepar sig alldeles för mycket så det känns som om matchen går några varv för mycket. Dessutom var båda inblandade i fejder på andra håll och Ric kändes ganska onödig som domare och drar bara ner tempot fram till slutet. Hall & X-Pac kommer in och tittar men gör inget. Vi har två ref-bumps (otroligt att Ric som brottare tålde vadsomhelst men dör som ett A4-papper som möter ett bowlingklot här) innan UT pinnar Austin med en big boot efter 27:00, men Ric missar att Austin hade ena foten på repet. Stunner på UT för att få tillbaka lite hetta efteråt. Detta var minst tio minuter för långt. *

- Backstage: Coach visar Ric reprisen av avslutningen, och Flair svarar "Oh, shit" när inser att han blåst Austin på titelmatchen.

8. WWF Tag-champs Billy & Chuck vs. Al Snow & Maven.
Titelmatch. Rico är med in. Oh, goody, MIDCARD-MANIA, mainevent på vilket Sunday Night Heat som helst! Hetta på båda facen, men till exakt noll publikintresse. WWF försökte fortfarande pusha Maven så han fick skina här, men det blir kaos och Chuck Superkickar honom så Billy rullar över honom för tre efter 6:00. *

9. WWF World-champ HHH vs. Hulk Hogan.
Titelmatch. Rock-Hulk var underhållande eftersom de kunde engagera publiken. Det funkade inte här, mest för att HHH inte är Rock. Hogan poserar innan de mäter styrka. Maineventen på WWFs PPVs har sannerligen varit bättre. Hogan lyckas faktiskt utföra en RKO, nog för första och sista gången i karriären. HHH bearbetar benet och gör en sleeper, varpå jag suckar ljudligt, något jag sällan gör när jag ser wrestling oavsett hur dåligt det är. Big boot och legdrop ser ut att avsluta men Chris Jericho distraherar domaren. Jupp, Jericho ljög tidigare - Macke, ring åklagaren! Jericho chairshottar Hogan och HHH tar ut Jericho. Hulks big boot sätter upp legdrop som missar, och Hulk sänks med en Pedigree. Undertaker "kutar" in och däckar domaren igen och chairshottar HHH, men Hulk vägrar vinna såhär så han däckar UT... men ångrar sig och legdroppar HHH för tre efter 22:05. Detta var i princip en rad restholds fram tills Sportz Entertainment-delen av matchen inleddes. Hulk som champ 2002, vad säger man? De skakar tass efteråt. DUD

SLUTSATS: Stabilt undercard ger showen tummen i mitten, men den sista timmen var riktigt tråkig och verkade aldrig ta slut, så sammantaget får showen en svag tumme i mitten.

Tummen i mitten.

(Den här recensionen skrevs 2017-08-12.)
_________________
- Snabbare än Google, pålitligare än Wikipedia!
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
sebbe
Legitimerad wrestlingnörd [Site Admin]


Registreringsdatum: 14 juni 2006
Inlägg: 12402
Ort: Kristianstad

InläggPostat: 18 aug 2017 12:59    Rubrik: Svara med citat

5. Insurrextion 2002 (2002-05-04)

- Ännu en glorifierad houseshow, men detta kom att bli sista PPVn under WWF-namnet då RAW 6/5 kördes under nya namnet (WWE). Galan ägde rum dagen före den ökända The Plane Ride From Hell, som resulterade i sparken för Curt Hennig efter att han spontanbrottats med Brock Lesnar i flygplanet. Scott Hall fick också kicken kort efter detta, men enligt Ross Report hade det inte med The Plane Ride From Hell att göra då han sov den mesta tiden.

- Jim Ross & Jerry Lawler kommenterar.

1. IC-champ Eddie Guerrero vs. Rob Van Dam.
Titelmatch. Bra öppningsmatch, väldigt fartfylld men inte överdrivet spektakulär. Eddie bearbetar benet men RVD säljer det naturligtvis inte utan studsar upp, frisk som en mört, för comebacken lite senare. RVD missar frogsplash och Eddie går för en beltshot, men domaren stoppar honom och blir nerknuffad för DQ efter 11:24. Tja, antingen DQ eller vinst för Eddie, och de valde DQ. RVD slår tillbaka och sätter sin froggyfroggy efteråt. Bra match men de höll igen eftersom det "bara" var en UK-PPV. **3/4

- Terri intervjuar Jazz & Molly, som är djupt upprörda över att vissa damer i WWF känner sig nödgade att klä av sig för att få respekt, men Molly & Jazz tänker visa att de kan besegra Trish & Jackie utan att behöva snuska till det. Terri känner dock att hon behöver snuska till det, och tar sig blusen till en bra pop. Säga vad man vill om dagens WWE, allt var inte bättre förr...

2. Trish & Jackie Moore vs. Molly Holly & Jazz.
Att Lawler är gubbsjuk råder det inga tvivel om (även om han förnekar det i sin bok) men här dreglar även JR över brudarna, och de ger Trish komplimanger för sitt utseende varje gång de nämner henne. En gång är väl okej, detta låter desperat och påklistrat. Basic match. Hetta på Trish, "het" (iskall) tag till Jackie som rensar. Jazz sätter henne i en halvkrabba, men hon kommer loss och Trish sätter Stratusfaction på Jazz och Jackie gör Tornado-DDT på Molly för en dubbel pin efter 7:43. *

- Backstage: X-Pac vill besegra Bradshaw på egen hand så Scott Hall lovar att stanna backstage. Och vem är jag att misstro en nWo-medlem?

3. Bradshaw vs. X-Pac.
Bradshaw vevar loss och X-Pac sparkar tillbaka. Det blir inte roligare än så. De gör den klassiska spotten där X-Pac tar bort hörnskyddet och dunkar in Bradshaws ansikte i stålvajern när X-Pac slutar dunka men Bradshaw fortsätter köra in huvudet i hörnan. Den brukar vevas runt i olika blooper-videos. Bradshaw bladar och gör comeback innan Hall vandrar in (djupt chockerande) och använder X-Pacs karatepinnar för två. Clothesline from Hell på Hall leder till att domaren distraheras så X-Pac kan göra en lowblow och avslutar med X-Factor efter 8:48. Varför inte avsluta med karatepinnespotten istället? *1/2

- Undertaker är redo för HHH, och därefter (på Judgment Day) kommer han krossa Hulk Hogan.

4. Hardcore-champ Steven Richards vs. Booker T.
Titelmatch. Ganska tråkig match, mest för att det inte finns någon story, de fejdar inte och bältet betyder inget utan känns mest som att de bokat två brottare som blivit över från cardet. Soptunna och kvast används som vapen. Stevie fintar saxspark och får två med en Steviekick innan Book End avslutar efter 10:50. *

- Det blir det vanliga stöket med en rad titelbyten för att folk ska tro att de sett något speciellt; Crash rullar upp Booker för tre. Booker saxsparkar honom för att ta tillbaka bältet. Tommy Dreamer och Justin Credible kutar in och sätter upp ett bord, men Booker tar hand om båda två utan större svårigheter. Stevie attackerar Booker och ska flapjacka honom igenom ett bord, men det går inte sönder så de gör om spotten för tre så Stevie kan lämna galan som champion. Underhållande men lättförglömligt.

- Backstage: Paul Heyman säger åt Sean Stasiak att hålla sig undan och låta Brock sköta brottningen själv.

5. Hardy Boyz vs. Brock Lesnar & Shawn Stasiak.
Paul Heyman är med in (Lita var sjukskriven på grund av nackoperation). Stasiak kutar förbi Brock och börjar matchen för sitt team, precis tvärtemot planen. Hardys dubbelteamar honom innan Brock taggar in sig själv och mördar Hardys, men idioten Stasiak taggar in sig själv och avslutas enkelt med Twist of Fate/Swanton efter 6:43. Brock mördar allihop efteråt. Mer uppvisning av Brock än match, men som uppvisning var den fantastisk. *

- William Regal säger att han skäms över att vara britt i ett försök att vända folket mot honom.

6. European-champ Spike Dudley vs. William Regal.
Titelmatch. Inte mycket till match. Spike skadar ankeln (work) och hjälps ut av funktionärer. Regal attackerar bakifrån och bearbetar ankeln, men Spike rullar upp honom för tre efter 4:56. Han däckar Spike med knogjärnet efteråt. *

7. Steve Austin vs. Big Show.
Nick Patrik är ordinarie och Ric Flair är gästdomare utanför ringen. De glömmer plinga igång matchen men jag räknar från när de lockar upp. Austin bearbetar benet men Show slår tillbaka och dödar några minuter (och mitt intresse för matchen) med diverse restholds. Inget händer, inget händer, inget händer, inget händer, inget händer, inget händer, ref-bump, Stunner ger två när nWo sliter ut Flair. Kevin Nash dundrar in och äter en Stunner innan två Stunners avslutar Show efter 16:02, vilket är sexton timmar och två minuter. Ric jagar ut Nash med en stol för att avsluta den här oerhört bedrövliga matchen som får mig att förstå varför Austin slutade en kort tid senare. Austin Stunnar Flair helt oprovocerat efteråt, och blev chockad över att Ric vände mot honom på RAW två dagar efter detta. DUD

8. HHH vs. Undertaker.
UT bearbetar benet, eftersom vi inte fick nog av den spotten i förra matchen. Han livar i alla fall upp det med andra restholds, och det är mer actionfyllt att titta på när Anna viker tvätt under tiden som matchen går på TVn. HHH vänder chokeslam till DDT i en bra spot, men UT får två med en chokeslam strax efter. UTs chairshot misslyckas. Snake Eyes sätter upp big boot men Hunter möter med ett knä och avslutar med en Pedigree efter 14:30. JR markar i byxan av matchen, men det var en ganska trött tillställning. *1/2

SLUTSATS: Ganska trist tillställning, alla matcherna kändes trötta och paint-by-numbers, så denna kan du hoppa över med gott samvete. Att det är sista showen under WWF-bannern är visserligen historiskt, men det räcker inte för att man ska lägga tre timmar på den. Undvik.

Tummen ner.

(Den här recensionen skrevs 2017-08-18.)
_________________
- Snabbare än Google, pålitligare än Wikipedia!
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
sebbe
Legitimerad wrestlingnörd [Site Admin]


Registreringsdatum: 14 juni 2006
Inlägg: 12402
Ort: Kristianstad

InläggPostat: 19 aug 2017 17:34    Rubrik: Svara med citat

6. Judgment Day 2002 (2002-05-19)

- Jim Ross & Jerry Lawler kommenterar.

1. IC-champ Eddie Guerrero vs. Rob Van Dam.
Titelmatch. Kul liten match där de försökte överträffa varandra med brottning (kayfabe) men där Eddie slutligen tar till fusk för att kunna vinna. Han får allt i ringen att se så sjukt enkelt ut. Båda missar frogsplashes, RVD gör backslide för två. Eddie fintar något och gör backslide med fötterna på repet för tre efter 10:58. Ett klart uppryck från Insurrextion. ***3/4

- Backstage: Devon, med Stacy Keibler och den PPV-debuterande Batista, drar en promo. Bruce Prichard sa i sin podcast (#45, 2017-05-05) att med facit i hand var Deacon Batista en kass gimmick, men det var ett sätt att få honom på TV. Men de borde inte debuterat honom såhär, sa han.

2. WWE Womens-champ Trish vs. Stacy Keibler.
Titelmatch. Bubba är med Trish in (han får kvällens hittills sämsta pop), och Pastor Devon & Deacon Batista är med Keibler in. Perfekt bokad match, Stacy var en värdelös "wrestler" så de såg till att minska utrymmet för misstag och skrev ett tight manus. Elakingarna lägger sig i och Devon bodyslammar Trish för två. Det blir kaos, Trish nitar Batista vilket distraherar domaren innan Stratusfaction avslutar efter 2:54. Inte Flair/Steamboat men under förutsättningarna kunde det nog inte bli bättre. *

- Devon vill återigen bli buddybuddy med Bubba, men det är EN SET-UP ALL ALONG och han blir nerslagen och flapjackad igenom ett bord för att fortsätta Bubba vs. Devon, en fejd som gjorde exakt ingen glad men de kände att de ville pusha Bubba som singel. Facit: Det funkade inte.

3. Hardy Boyz vs. Brock Lesnar & Paul Heyman.
Ännu en bra bokad match. Hardy Boyz dubbelteamar Brock, Matt DDTar honom och Jeff sätter Whisper in the Wind. JR kallar Heyman för "pissränna" och uppgraderar honom en stund senare till "septiktank". Paul åker också på stryk men Brock kommer till undsättning, skickar in Hardys i varandra och avslutar Jeff med en F5 (Heyman snubblar in för att pinna honom) efter 4:46. Perfekt match på så sätt att Hardys fick Brock att se ut som ett MONSTER (inte konstigt att Brock gillade att möta dem) och Heyman fick framstå som en riktig bully. *1/2

4. Steve Austin vs. Ric Flair & Big Show.
Austins sista PPV innan hans spontana semester. Detta måste vara första och enda gången Flair samarbetar med nWo. Bra match med bra hetta, naturligtvis är det bäst när vi har Austin vs. Flair (tänk dig den parningen med båda i sin prime!) men även Show är underhållande så han slipper vara inne så långa stunder i taget. Austin ligger under men gör comeback, X-Pac kutar in och Austin Stunnar alla tre och pinnar Ric (vissa saker ändrar sig aldrig) efter 15:35. **1/2

5. Hair vs. Hair: Edge vs. Kurt Angle.
Fantastisk liten match med två brottare som hade en väldigt bra kemi ihop, kombinerat med bra publikhetta. De använder varandras grepp för att finta varandra och Kurt gör en tjusig step-up-belly-to-belly. Vi får det sedvanliga ref-bumpet för att bygga upp några bra "nearfalls". Angleslam ger två och Edge vänder Anglelock till ett small package för tre efter 15:30. Kurt attackerar i frustration efteråt men sänks med en Impaler för att lättare kunna raka honom, men Kurt lyckas smita. ****1/4

Edge skriver i sin bok att det skulle varit Edge vs. Christian i en hår-match, men Christian bangade. Kurt tog hans plats, och ingen visste hur matchen skulle sluta, inte ens brottarna. Samma dag galan gick berättade Vince och Shane för Edge att han skulle förlora, och då blev han rädd eftersom han inte ville bli rakad. Efter några timmar berättade de att de bara jävlades, och att Kurt skulle förlora. (Edges bok sidorna 201-204.)

Bruce Prichard podcast sa i sin podcast (#45, 2017-05-05) att idén till spotten där Edge jagade ifatt Kurt för att raka honom fick de av Benny Hill-scenerna där han jagar folk.

- Tidigare ikväll fick Booker T ragg, men nu när han ska krypa på henne dyker Goldust upp som gubben i lådan och undrar varför han inte svarar på när han ringer längre. De här båda hade en enormt stark komisk ådra och kom att bli ett av mina favorit-teams senare under året.

6. HIAC: HHH vs. Chris Jericho.
En match som hade alla förutsättningar för att bli en väldigt bra match (bra brottare, bra agerande, båda bladar, de har bra kemi ihop) men tyvärr kändes den bara som en oerhört lång medelmåttig match utan direkta minnesvärda spots. Stegen, stol, trappa, slägga och Barbie (basebollträ med taggtråd - barbed wire) används som vapen innan vi har ännu ett ref-bump ikväll. Nu är jag tämligen säker på att de stora brottarna har så gott som fria händer i sina PPV-matcher, men man tycker att någon agent borde kolla lite snabbt innan galan så inte ALLA kör ref-bumps. HHH DDTar Jericho på ett bord innan han jagar upp honom på buren, där de kör en stunds "brottning" som mest verkar handla om att inte ramla ner och slå ihjäl sig. HHH använder Barbie för ett nearfall innan Pedigree avslutar efter 24:06. ***

Tim White skadade axeln (1:52:18 in på WWEN kan man se honom säga 'I hurt my shoulder') och han var borta ända till Mania 20 två år senare, men fick pensioneras för gott då ha skadade axeln igen i den matchen. Båda involverade Jericho, hmmmm?

7. WWE Tag-champs Billy & Chuck vs. Rikishi & Rico.
Titelmatch. Jag minns inte riktigt storyn här, men Rico är B&Cs manager och blev Rikishis partner här av någon anledning. Totalt heatlös match, och avslöjandet att Rico var den hemliga tag-partnern genererade absolut ingen pop alls. Rikishi tar hand om B&C på egen hand innan Rico råkar spinkicka Chuck av misstag (han är ju fortfarande heel) så Rikishi kan pinna Chuck efter 3:51. Ingen aning om varför titlarna bytte ägare här, B&C vann tillbaka dem två veckor senare. DUD

- Edge hittar Kurt och sänker honom med en sleeper för att kunna raka av honom håret, som 15 år senare ännu inte vuxit ut igen förutom en kort stund då Kurt var elak MMA-tuffing i någon film jag redan glömt namnet på. Lite kul att publiken ersätter "YOU SUCK" med "YOU'RE BALD" när de spelar hans låt efteråt.

8. WWE World-champ Hulk Hogan vs. Undertaker.
Titelmatch. BATTLE OF THE BANDANAS! Finns det en mer badass-låt än UTs Deadman Walking? Jag kan inte påstå att det är en bra match, men klart bättre än jag mindes den som (inte så konstigt visserligen), mest för att UT sålde för kung och fosterland för att få Hulk att se bra ut (antar att han inte var sur på Hulk längre för det dåliga samvetet från 1991). Att de även gjorde en basic match, istället för en "UFC-inspirerad" match som på Backlash, gjorde nog också sitt. Hulk med en imponerande superplex. UT med en rejält sopig chokeslam där Hulk knappt lämnar marken. Hulk gör comeback med det vanliga men legdroppen ger bara två. Vince dyker upp och distraherar domaren (de började Mania-uppbygget här), Hulk nitar Vince, UT chairshottar och chokeslammar Hulk för tre efter 11:08. Och som grädde på moset fortsätter han misshandla Hogan efteråt. 1/2*

SLUTSATS: Hulks dragningskraft varade bara i två dagar, Mania och RAW dagen efter. Därefter började siffrorna sjunka i takt med matchkvalitén så i efterhand känns det som ett misstag att maineventa med honom på Backlash (HHH) och här (UT). Jag säger inte att de inte skulle bokat honom alls, men de borde haft honom lite längre ner på cardet, typ precis före popcorn-matchen. Fast gällande den aktuella galan är det svårt att veta hur man borde lagt matcherna; Austin-Show/Flair och HHH/Jericho kändes inte riktigt som mainevents, men HHH-matchen hade i alla fall HIAC-gimmicken för att göra den lite mer intressant så i efterhand hade jag nog satt den som mainevent. Men sammantaget fick vi några bra matcher så det blir en tumme i mitten.

Tummen i mitten.

(Den här recensionen skrevs 2017-08-19.)
_________________
- Snabbare än Google, pålitligare än Wikipedia!
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
sebbe
Legitimerad wrestlingnörd [Site Admin]


Registreringsdatum: 14 juni 2006
Inlägg: 12402
Ort: Kristianstad

InläggPostat: 26 aug 2017 14:36    Rubrik: Svara med citat

7. King of the Ring 2002 (2002-06-23)

- En ganska ombokad PPV eftersom Steve Austin "tog sin boll och gick hem". Först skulle han jobba till Brock i en kvalificeringsmatch (Brock bekräftar detta i sin bok, sida 59), men Austin vägrade och menade på att en så pass stor match borde ha ett bättre uppbygge. Jag håller helt klart med, även om Austin ångrat detta uttalandet på senare år och menat på att han i efterhand borde gått med på matchen. På själva PPVn skulle han möta Eddie Guerrero, men fick ersättas med Ric Flair i sista stund. Och från början skulle Brock besegra Edge i finalen, men Edge skadades så de fick boka om och låta RVD ta sig dit istället (Edges bok, sida 209).

- Jim Ross & Jerry Lawler kommenterar.

1. Semi: Rob Van Dam vs. Chris Jericho.
Bra match, betydligt bättre än jag minns den som. Men jag var inte ensam om att ogilla den första gången, Jericho gick ut och gnällde på att folk klagade på matchen eftersom den var "betydligt bättre än folk" tyckte. Nu minns jag inte om det var shoot eller work, men det var ett jäkla liv om just den här matchen. Nåväl, bra arbete från båda förutom slutet som kändes dåligt utfört. RVD missar frogsplash och Jericho gör Lionsault och Walls. RVD kommer loss och sparkar Jericho, som lägger sig i rätt position för en frogsplash (det är här matchen spårar ut då det ser helt overkligt ut hur han tar sig från hörnan till mitten av ringen) och frogsplash avslutar efter 14:33. Jericho attackerar efteråt. ***1/4

2. Semi: Test vs. Brock Lesnar.
Paul Heyman är med in. Denna har jag alltid gillat och anser är en av Tests bästa matcher. Brock behövde byta strategi från att kasta runt dudes till att arbeta mer mer närkamp eftersom Test är större än hans vanliga motståndare. Även om "alla" visste att Brock skulle ta hem hela turneringen fick vi några bra nearfalls här. Test får två med Uncle-slam och pumphandle-slam, men missar big boot. Brock går för powerbomb men Test kommer loss och big bootar honom för två innan F5 avslutar till Brocks fördel efter 8:18. **3/4

- Backstage: Bubba Dudley, Lance Storm och Christian ger sina expertutlåtanden om KOTR-finalen för att döda lite tid.

3. CW-champ Hurricane vs. Jamie Noble.
Titelmatch. Nidia är med Noble in. Bara en massa spots, dock är det två duktiga brottare så allt ser bra ut. Hurricane med en neckbreaker från hörnan. Nidia kysser honom så Noble kan ta över. Hurricane klättrar, men kastreras och Noble avslutar ganska odramatiskt med en powerbomb efter 11:58. **1/4

- Terri Runnels intervjuar Eddie Guerrero, som drar en av sina karismatiska (ingen ironi) promos.

4. Ric Flair vs. Eddie Guerrero.
Inte mycket till storyline eftersom de fick ta till en nödlösning efter att Austin drog. Fint arbete av två proffs förvisso, men det känns mest som utfyllnad på showen. Ganska nedtonad match för dessa båda, men jag antar att de mest ville ha den ur världen. Chris Benoit dyker upp, sliter ut Flair och gör en Crossface på honom vid ringside medan domaren är upptagen med Eddie. Bubba smyger in och sätter en Bubbabomb på Eddie så Flair kan rulla över för tre efter 17:02. Enda gången i världshistorien det greppet avslutar en match? **1/4

5. Womens-champ Trish vs. Molly Holly.
Titelmatch. Heatlös men helt okej, även om Trish glömmer sparka ur i tid efter en belly-to-back-suplex så domaren ser ut som ett fån som slutar räkna. Molly Go Round (450) missar och Trish rullar upp henne, men Molly reverserar med en näve tights för tre efter 5:42. *1/2

- Kurt Angle intervjuas, och säger att skillnaden mellan honom och Hulk Hogan är att Vince gjorde Hulk till USA-hjälte medan Kurt klarade det på egen hand i OS 1996. Hur exakt gör detta Kurt till heel? Han är snarare en badass-babyface som använder sina egna skillz för att vinna guldet istället för att "bli vald" av Vince till förbundets stora hjälte.

6. Hulk Hogan vs. Kurt Angle.
Snacka om olika stilar. Båda suplexar den andre och använder restholds, och det känns som om Kurt får dra ner på intensiteten jämfört med sina vanliga matcher. Angleslam ger två innan Hulk gör sin vanliga comeback, men Kurt bailar efter att Hulk dragit bort peruken. Kurt teasar en frivillig countout men kutar in med en stol - och lyckas däcka sig själv. Hulk sätter en big boot följt av en legdrop, som dock vänds till en Anglelock för vinst efter 12:09. *

Chris Jerichos podcast #107, 2015-01-09: Hulk berättar att han inte gillade att brottas mot Kurt i WWE eftersom han var för stiff. I TNA några år senare frågade han Kurt varför han var så stiff och då skyllde Kurt på Vince McMahon, att det var Vince som ville han skulle vara stiff mot honom.

Bruce Prichards podcast #26, 2017-01-27: Detta är första gången Hulk tappade, och enligt Bruce var det Hogans egen idé.

- Kul segment med Goldust, Booker T och The Rock, även om Rock kommer av sig och upprepar några ord för att komma in i det igen. Goldust var (och är) underskattad på micken, och Booker funkar utmärkt som hans straight man.

7. Final: Rob Van Dam vs. Brock Lesnar.
Jag recenserade denna i och med Brocks Collection på WWEN, så jag snor från mig själv: "Paul är med in och Brock PPV-debuterar den entrélåten han har än idag. Brock är mer metodisk än tidigare och kör mycket med en bearhug, men RVD sparkar loss, gör missile-kick, Rolling Thunder och frogsplash men Heyman hotshottar honom när domaren tittar bort varpå RVD landar på Brock för två. Kul liten spot. RVD sänker Paul men faller offer för en väldigt fin F5 för tre efter 5:44. (Notis: I sin bok berättar han att RVD var väldigt bra att brottas emot eftersom han aldrig gnällde över att Brock var stiff.)" *1/2

- Backstage: HHH träffar på nWo, som "har hans rygg" men HHH ser måttligt road ut.

8. WWE World-champ Undertaker vs. HHH.
Titelmatch. Ännu en tradig HHH-match 2002. Heyman gör color (Brock ska möta vinnaren på Summerslam, det skulle komma att bli The Rock men han mötte både UT och HHH på Summerslam senare år), men efter en kvart jagar Rock ut honom och tar över kommenteringen. Tråkig match inför en oengagerad publik, som börjar mumla efter halva matchen vilket enligt Jim Cornette är den sämsta tänkbara reaktionen eftersom de inte är fokuserade längre. UT big bootar Rock vid ringside varpå Rock attackerar honom men sänker HHH av misstag med en chairshot. HHH bladar. UT får två med Last Ride, Rock sänker UT med Rock Bottom och HHH får två med en Pedigree. UT lowblowar HHH och rullar upp honom med en näve tights för tre efter 23:43. Vilket skitslut på en skitmatch. Rock gör spinebuster och People's Elbow, HHH Pedigreear Rock och UT däckar HHH med Last Ride innan han poserar med bältet. DUD

SLUTSATS: Ganska medelmåttig gala som hade lämnat en klart mer positiv eftersmak med ett bättre mainevent. HHH var ganska dålig efter comebacken (med sämre kondis plus mer muskler tenderar det att bli så) och i långa matcher blev det lite väl mycket restholds, vilket sänkte kvalitén avsevärt. Första halvan av cardet var okej, andra halvan var ganska dåligt så det blir tyvärr tummen ner.

Tummen ner.

(Den här recensionen skrevs 2017-08-26.)
_________________
- Snabbare än Google, pålitligare än Wikipedia!
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
sebbe
Legitimerad wrestlingnörd [Site Admin]


Registreringsdatum: 14 juni 2006
Inlägg: 12402
Ort: Kristianstad

InläggPostat: 27 aug 2017 13:45    Rubrik: Svara med citat

8. Vengeance 2002 (2002-07-21)

- Michael Cole & Tazz kommenterar första halvan och JR & King den andra.

1. Tables, Elimination: Spike Dudley & Bubba Dudley vs. Chris Benoit & Eddie Guerrero.
Benoits första PPV sedan KOTR 2001 (över ett år sen). Redan en sekund in i matchen börjar dumheterna med att de taggar som i en vanlig match. I övrigt en väldigt energisk match där alla sköter sina roller väl och går med bra i varandras spots. Hetta på Bubba, tag till Spike och det vanliga kaoset börjar så nu ignorerar de tag-reglerna helt. Varför bemöda sig med taggar från början? Heelsen superplexar Bubba men Spike flyttar bordet. Bubba ska göra en senton på Benoit på ett bord men Benoit flyttar sig så Bubba kraschar igenom det, dock är det ingen eliminering eftersom han dök själv istället för att bli inkastad. Det blir dags för avslut: Spike eliminerar Eddie med en bulldog igenom ett bord. Benoit kastar Spike igenom ett bord vid ringside för eliminering. Benoit går för en german igenom ett bord men Bubba vänder och Bubbabombar honom igenom bordet för vinst efter 14:59. En german igenom ett bord låter inte kul för nacken. **1/2

- Coach intervjuar Eric Bischoff (RAWs GM) som försöker värva HHH till showen. HHH själv verkar inte överdrivet imponerad men tänker ge Eric en rimlig chans att övertala honom.

2. CW-champ Jamie Noble vs. Billy Kidman.
Titelmatch. Nidia är med in. Noble bearbetar vänster axel, men det får ingen betydelse senare i matchen. Jag klagar inte, det måste inte alltid leda till något. De gör lite fina spots med hyfsade nearfalls men det blir inget utöver det vanliga utan det känns som random TV-spelsmatch. Kidman missar SSP (hey kid, den spotten passar bättre på en Mania) och Noble avslutar med en Tiger-driver efter 7:35. **

- Backstage: Brock & Heyman konfronterar Kurt Angle (Brock möter vinnaren av maineventet på Summerslam) i vad som jag TROR är deras första on-screen-möte. Kurt möter gärna Brock, bara han kommer ihåg att detta är Kurts år.

3. European-champ Jeff Hardy vs. William Regal.
Titelmatch. Inte mycket till match, kändes mest som utfyllnad. Jeffs Swanton träffar knän och Regal går för avslut, men Jeff rullar upp honom för tre efter 4:16. *

- Backstage: Ric Flair och Hulk Hogan är överens om att Bischoff är RAW-GM. Skönt att de kan enas om något efter att ha fejdat i evighets evighet.

4. John Cena vs. Chris Jericho.
Cenas PPV-debut där han har lånat Virgils outfit från Summerslam 1991. Bra liten match där Jericho sålde allt han kunde för att få honom att se bra ut. Cena med superplex. Jericho är i hörnan och Cena chargar men Jericho sätter en missile-dropkick i en fin spot. Lionsault missar på första försöket men träffar på andra, och Cena vänder Walls till en rollup för tre efter 6:17. När det begav sig var jag inte nämnvärt imponerad av Cena (tyckte Orton var mycket bättre) men detta var faktiskt en bra match, och inte enbart tack vare Jericho. **1/4

5. IC-champ Rob Van Dam vs. Brock Lesnar.
Titelmatch. Paul Heyman är med in. RVD agerar slagpåse de första minuterna, men gör comeback och vänder en F5 till en DDT i en fin spot. RVD gör frogsplash men Heyman sliter ut domaren för DQ efter 9:39. Heymans agerande (han såg orolig hela tiden) och bokningen fick RVD att se väldigt stark ut. Domaren (Charles Robinson) attackerar Heyman och RVD dyker ut på Brock, men Brock suplexar honom och F5ar honom på en stol för att få tillbaka sin hetta. **

6. No DQ: Booker T vs. Big Show.
Ordinär No DQ-match med de vanliga vapnen. Booker gör en saxspark igenom ett bord, gör en vanlig sådan och avslutar med en Harlem Hangover för tre efter 6:13. 1/2*

- HHH med en in-ring-promo. Är det PPV så är det! Bischoff (RAW) och Stephanie (SDL) försöker värva honom till respektive show, och HHH kör sitt vanliga race: Bla, bla, bla, I'M THE GAME-AAAHHH, bla, bla, bla, PRICK, bla, bla, BITCH, bla bla, bla. Shawn Michaels avbryter. Great, fler som ska prata. Han tycker de ska återbilda DX och göra livet surt för Bischoff på RAW. HHH går med på detta till Stephs förtret (men HHH vände mot honom dagen efter). Bischoff skryter om värvningen efteråt och får en örfil av Steph för besväret.

- Backstage: Rikishi, Booker T och Goldust ger sina åsikter om HHHs övergång till RAW för att få det att verka större än det är.

7. WWE Tag-champs Hulk Hogan & Edge vs. Lance Storm & Christian.
Titelmatch. JR säger att Hogan-Warrior var på Mania 3, men rättar sig och säger att det var på Mania 3, "i Chicago". Basic match. Hetta på Edge och sen Hulk, innan Edge taggas in för rensning och det vanliga kaoset följer. Test attackerar men blir bortjagad av Rikishi. Jericho smyger in och beltshottar Edge så Storm kan pinna honom efter 10:02 (Edge och Jericho fejdade här). **

8. WWE World-champ Undertaker vs. Kurt Angle vs. The Rock.
Titelmatch, och första fallet gäller. Tempofylld och bra match inför en engagerad publik där brottarna använder varandras grepp. Rock gör Anglelock, Kurt gör Rock Bottom och UT gör en Angleslam. Rock spottar vatten i ansiktet på UT varpå JR skriker "The People's H2O!" Kurt bladar och vi har ett sedvanligt ref-bump. Kurt chairshottar UT och Angleslammar Rock. UT med Last Ride på Rock. Angleslam på UT men han firar för tidigt så Rock avslutar honom med en Rock Bottom efter 19:35. Det blev kanske lite väl många utförda avslutare i rad, men det var en bra match från början till slut. Bästa maineventet sedan Rebellion 2001 (Rock vs. Austin). ****

Detta var för övrigt sista gången Rock var i ringen med Kurt, och näst sista gången med UT (de var i samma team i en åttamanna-tag i augusti).

SLUTSATS: Maineventet var väldigt bra, men i övrigt var det mesta antingen bara okej (Tables-matchen, RVD-Brock, Tag-titelmatchen) eller kändes som ren utfyllnad (Jeff-Regal, CW-matchen, Booker-Show), så det blir en svag tumme i mitten.

Tummen i mitten.

(Den här recensionen skrevs 2017-08-27.)
_________________
- Snabbare än Google, pålitligare än Wikipedia!
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
sebbe
Legitimerad wrestlingnörd [Site Admin]


Registreringsdatum: 14 juni 2006
Inlägg: 12402
Ort: Kristianstad

InläggPostat: 27 aug 2017 19:01    Rubrik: Svara med citat

9. Global Warning Tour 2002 (2002-08-10)

- Detta är ingen PPV utan en glorifierad houseshow från Melbourne, Australien, som drog över 56.000 pers och som släpptes på DVD 2002. Intressant nog var detta första WWE-showen där sedan 1986. Ingen märkvärdig gala matchmässigt, men det var första mötet mellan Rock och Brock. Förutom matcherna nedan gick det några matcher som inte kom med på DVDn; Test vs. Kurt Angle, Mark Henry & Randy Orton vs. Devon Dudley & Batista samt Hardcore Holly & Chavo Guerrero vs. Billy & Chuck. Lite förvånad över att vi inte fick Test-Angle på DVDn, den hade jag velat se.

- Michael Cole & Tazz kommenterar "från ringside", men naturligtvis är det inspelat i studio efteråt. Något som inte bara märks på deras frånvaro från ringside utan även på det horribla pålagda ljudet. Mellan matcherna har vi diverse ointressanta och/eller tråkiga klipp på brottarnas turistande i landet.

1. Kiss My Ass: Rikishi vs. Rico.
Förloraren ska, tja, det kan du nog gissa. Tazz noterar att Rico troligen vill förlora med vilje eftersom han gärna kysser Rikishis rumpa. Hans gimmick är gay frisör och då är han naturligtvis tänd på alla killar i hela världen, det är nog därför WWEs HBTQ-certifiering inte gick igenom. Perfekt öppningsmatch för att få igång folk; Rico missar en tjusig moonsault och Rikishi avslutar med en samoan-drop efter 2:32. Rico - tvärtemot Prideparads-Tazz gissning - vill inte alls kyssa rumpan så Rikishi sänker honom med en avalanche och gör en Stinkface. Segmentet slutar med att han dansar med några ungar. Inget att klaga på här, perfekt öppning på showen. 1/4*

2. CW-champ Jamie Noble vs. Hurricane.
Titelmatch. Nidia är med in. Bra match, bättre än på KOTR. Tazz fortsätter med snuskeriet; först säger han att Nidia har piercings som inte syns, och sen är han på väg att säga "premature ejaculation" innan Cole stoppar honom. Eye of the Hurricane ger två. Noble blockerar Vertebreaker och får två med en fin northern-lights-suplex. Hurricane gör neckbreaker från toppen innan Nidia distraherar så Noble kan avsluta med backslide med fötterna på repet efter 8:45. Trist slut på en helt okej match. Hurricane rensar efteråt. **3/4

3. WWE Tag-champs Lance Storm & Christian vs. Kidman & Rey Mysterio.
Titelmatch. Tazz sjunger lite på en countrylåt, säger att Paul Heyman "suger" och gnäller på att Rey försökte hindra honom från att lyckas i ECW. Jag tror inte den här kommenteringen gick igenom någon kontroll innan DVDn släpptes. Bra match, även om den är tämligen basic fram till slutet där de gör en kavalkad med kul spots. Tazz om Rey: "I'm like Test next to this guy!" Hetta på Rey, tag till Kidman som rensar innan det blir kaos. Rey med 619 på Christian och rana på Storm ner från hörnan. Kidman sätter sin SSP men Christian drar ut domaren före tre. Rey sänker Christian med en Asai-moonsault vilket distraherar domaren så Storm kan beltshotta Kidman för tre efter 9:13. **3/4

4. Edge vs. Chris Jericho.
Mer snusk med Tazz: Han vill att Cole ska förklara vad 'wanker' betyder och nämner en strippklubb i Queens, NY han känner till. Detta är RAW vs. SDL där Edge representerar SDL och Jericho RAW. Inte en jättebra match, klart stabil men inte i samma klass som deras matcher "borde" hålla. Edge missar spear, Jericho sätter bulldog men missar Lionsault och Edge får två med en spear. Jericho chairshottar honom och får två med en Lionsault. Jericho går för sin Walls men Edge blockerar och rullar upp honom för tre efter 14:21. **1/2

5. Bra and Panties: Torrie Wilson vs. Stacy Keibler.
Val Venis är ring-announcer av någon anledning. De "brottas" en stund och gör en komedispot med domaren innan Nidia kutar in och ger sig på Torrie. Hon slår tillbaka och drar ner byxorna på Stacy för vinst efter 4:45. DUD

6. WWE World-champ The Rock vs. HHH vs. Brock Lesnar.
Titelmatch, första fallet gäller. Paul Heyman är med in. Detta var bokat som en ren testmatch inför Summerslam (Rock vs. Brock) och är den första - av totalt tre - matcher som involverar Rock och Brock (den tredje var en houseshow i Miami 2003). Hyfsad match, det syns att HHH och Rock håller i trådarna och Brock är bra på att följa med även om han känns klumpig i vissa spots. I övrigt är det en sedvanlig Rock-HHH-match. HHH bladar vilket känns helt onödigt här. De gör sina avslutare på varandra men den tredje deltagaren räddar, vilket de gör lite väl ofta så till slut blir det ganska komiskt. HHH Pedigreear Brock men går rakt in i en Rock Bottom som avslutar efter 14:31. I extramaterialet får vi se när HHH sätter en People's Elbow på Heyman efter matchen i en kul spot. **3/4

SLUTSATS: Som med de flesta andra filmade houseshows är det nedtonade matcher jämfört med TV/PPV, men maineventet är lite roligt att ha sett så försök kolla upp den. Resten kan du skippa.

Tummen i mitten.

(Den här recensionen skrevs 2017-08-27.)
_________________
- Snabbare än Google, pålitligare än Wikipedia!
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
sebbe
Legitimerad wrestlingnörd [Site Admin]


Registreringsdatum: 14 juni 2006
Inlägg: 12402
Ort: Kristianstad

InläggPostat: 22 jan 2018 15:52    Rubrik: Svara med citat

10. Summerslam 2002 (2002-08-25)

- Precis som en del andra galor blev det mycket ombokningar här. Från början skulle vi fått Edge (med Ozzy Osbourne) vs. Chris Jericho (med Fozzy) men Edge skadade sin axel så den anglen/matchen ströks (Jerichos tredje bok, sid 186). Edge skriver i sin egen bok att Edge vs. Benoit var bokad om IC-bältet här, men det ändrades till Benoit-RVD och Edge-Eddie eftersom de ville ha tillbaka IC-titeln på RAW (sid. 215-216).

- Jim Ross & Jerry Lawler (RAW) samt Michael Cole & Tazz (SDL) kommenterar.

1. Rey Mysterio vs. Kurt Angle.
Reys WWE-PPV-debut. Han attackerar innan matchen (se nedan) och sen är det fullt ös i princip rakt igenom. Förbannat bra match (det känns som om de mötts tusen gånger även om de bara varit i ringen två gånger ihop innan detta) med en väldigt engagerad publik, något som tillför mer än man kan tro. Så bra nearfalls mot slutet att jag dras med i dramatiken även om jag sett matchen många gånger och vet hur den slutar. Rey går för en top-rope-rana men Kurt blockerar och avslutar med Anglelock för tapout efter 9:21. Kanske litet överbetyg men jag älskar denna. ****

Rey smög in under ringen innan Kurt kom in (det var mörkt i ungefär en minut) men när Rey skulle göra sin entré var masken försvunnen. Dock hittade han den precis i sista sekunden och kunde komma in som planerat. Detta berättade han i en intervju på antingen WWE.com eller WWE-TV (minns inte vilket).

Rey Mysterio skriver i sin bok att Kurt fick själv välja vem han ville möta på galan, och fick välja mellan Rey, Ric Flair och John Cena (sidorna 257-261).

Bruce Prichard podcast #61, 2017-08-25: Tanken med Reys förlust var att det inte var trovärdigt att låta honom vinna här mot Kurt, men att han skulle bokas som en underdog som fick publiken med sig.

Bruce säger att Vince ogillar ordet "jr" eftersom det betyder "less than x".

- Backstage: Eric Bischoff (RAW) och Stephanie (SDL) enas om att dela kontor under showens gång samtidigt som de skryter om sitt brands överlägsenhet och pikar varandra efter matcherna.

2. Ric Flair vs. Chris Jericho.
En match utan nämnvärt uppbygge eftersom det var en nödlösning eftersom Edge skadades. JR noterar att detta är Flairs "första framträdande på Summerslam" vilket inte stämmer eftersom han var med på Wembley 1992, dock är detta hans första MATCH på Summerslam. Stabil match där båda gör sina greatest hits. Flair botchar sin Flair-flip men tar över på rutin. Jericho gör figure-four och Flair tappar, men håller samtidigt fast i repet. Smart sätt att få Jericho att släppa upp snabbare i tron att han "vann". Domaren (Little Naitch, fin touch) distraheras och Flair lowblowar Jericho och avslutar med figure-four för tapout efter 10:21. Skaplig match, men det syntes lång väg (se nedan) att Flair var ringrostig och behövde Jericho till att dirigera trafiken. **1/2

Jericho berättar i sin tredje bok (Undisputed s. 229-230) att Flair inte var sig själv efter comebacken efter flera år av mental nedbrytning i WCW. Därför var Hogan lättare att jobba med i ringen än Flair vid den här tiden. Tanken var att Flair skulle vinna med en rollup här men Jericho föreslog att han skulle använda sin figure-four. Ric ville inte det eftersom "han (Ric) inte var värd det eftersom han inte var sig själv" men Jericho peppade honom och sa att han var en av de bästa brottarna i världen. Flair var väldigt tacksam över detta.

- Backstage: Paul Heyman säger att Brock Lesnar dödat Hulkamania och nu står The Rock näst på tur. Bra promo som vanligt från den herrn.

3. Edge vs. Eddie Guerrero.
Cole noterar att Edge är en sexsymbol men att Eddie känner konkurrens eftersom han är eldig latino. Perfekt story för en wrestlingpublik att känna igen sig i; är det något wrestlingfans dryper av det är det sex appeal. Eller om det var skräpmat. Eddie bearbetar axeln men hans frogsplash träffar knän. Edge får två med sin Impaler i en bra nearfall. Eddie sätter en frogsplash på den skadade armen men Edge avslutar med en spear från ingenstans efter 11:48. Bra hantverk och bra story. ***1/4

- Coach intervjuar Un-Americans (Test, Lance Storm & Christian) som är redo för Tag-titelmatchen. Att kalla det fiasko är att ta i, men ingen i gänget gillade stallet (de bodde i USA och ville inte "hata" landet, även om det bara var ett work) och Test fick hetta från kontoret eftersom han vägrade klippa sig som de andra i stallet. Han gick med på att klippa sig till slut men klippte sig ändå inte tillräckligt så de fick enhetlig frisyr (Bruce Prichard pratade om det i sin podd).

4. WWE Tag-champs Lance Storm & Christian vs. Goldust & Booker T.
Titelmatch. Teamet med Booker & Goldust måste vara det bästa båda gjort i WWE, de funkade fantastiskt bra ihop både i ringen och i backstage-segment. Ganska basic match med hetta på Goldy där dramatiken ökar för varje gång heelsen hindrar honom från att tagga, först genom att finta bort domaren som inte ser taggen och därefter fintar Storm bort Booker från hörnan när Goldust är på väg dit för en tag. Slutligen blir det en het tag med tillhörande rensning, men tyvärr får vi ett uttjatat refbump och Test kutar in med en big boot på Booker så Christian kan pinna honom efter 9:38. ***

- Nidia hånglar med random dude på WWE NY medan Jamie Noble ivrigt hejar på.

5. IC-champ Chris Benoit vs. Rob Van Dam.
Titelmatch. Inget fel på det tekniska arbetet i ringen men RVD är så dålig skådis att jag aldrig dras in i matchen utan det känns mest som en uppvisning med spots. Bra spots förvisso. Benoit missar flying headutt och RVD missar frogsplash. Benoit bearbetar axeln en stund, bland annat genom att finta en moonsault och knycklar in honom i en Crossface i en smart spot. Benoit går för en back-suplex från repen men RVD reverserar och landar överst innan han avslutar med en frogsplash efter 16:22. Titeln unifierades med Hardcore-bältet på RAW dagen efter (RVD vs. Tommy Dreamer). **3/4

6. Undertaker vs. Test.
Inte bra, inte dålig, bara där. Vi får alla UTs greatest hits och de håller matchen tillräckligt kort för att den inte ska kännas långtråkig. Storm & Christian kutar in men UT tar hand om dem enkelt varpå Test big bootar UT för två. Efteråt misströstar han och börjar skrika på domaren. Jag har alltid varit så fascinerande av att brottare inte har sinnesnärvaro i de lägena att bara göra greppet igen och hoppas på bättre tur den gången. Test chargar med en stol men UT sparkar in den i plytet på honom och Tombstonar honom för tre efter 8:18. **

Något intressant om Test jag inte visste förrän Bruce Prichard berättade det i sin pod (#61) var att Vince Russo ville sätta honom i DX redan när han precis kommit till WWE (1997), och menade på att han var som Kevin Nash fast yngre och bättre. Shawn och HHH tyckte att Test var långt ifrån Nash - speciellt eftersom han gått runt fem matcher inför publik vid den här tiden - och motarbetade honom därför.

7. Streetfight: Shawn Michaels vs. HHH.
Shawns "första" match på fyra år (han gick en Streetfight i sitt eget förbund 2000) och storyn är att HHH lockar tillbaka honom för en match, och även om Shawn är inte redo går han med på det för att hämnas HHHs attack på honom på RAW. Fokus för Shawn, vilket JR så briljant får över i båset, är att överleva och tillfoga så mycket skada på HHH som möjligt utan en tanke på att ens försöka vinna. Här gäller det snarare att bara överleva. Både JR & King vill att Shawn ska ge upp istället för att försöka bevisa något, även om JR noterar att hans hjärta "är lika stort som Texas". Shawn säljer naturligtvis väldigt bra medan HHH attackerar ryggen på olika sätt. En DDT på en stol får Shawn att blada, och en stund senare bladar även HHH. HHH blir frustrerad som inte kan avsluta honom och Shawn sätter en Superkick från ingenstans, men orkar inte täcka honom. Shawn gör comeback (han slår HHH med Hugo Savinovichs sko, varpå King utbrister "A HEEL FOR A HEEL!") och utför en superplex. HHH läggs på ett bord vid ringside så Shawn kan big splasha igenom det innan han utför en flying elbow från stegen. Superkickar blockeras och HHH går för en Pedigree men Shawn reverserar till en rollup för tre efter 27:21. HHH sänker honom med släggan efteråt så Shawn körs ut på bår. Ingen aning om varför men troligen för att publiken inte skulle förvänta sig fler matcher av Shawn efter detta (samt att HHH måste få tillbaks sin hetta). Så gott som perfekt match, alla spots kändes viktiga för storyn (ingen utfyllnad för att de ska get their shit in), båda sålde väldigt bra (ingen chock eftersom de är proffs och bra vänner) och JR ökade på dramatiken med sin kommentering. Det är inte en av de bästa matcherna jag sett in-ring-mässigt, men hela paketet var så pass bra att jag ger den full pott. *****

Om vi lämnar pengarna åt sidan måste det krävas ett enormt mod att som världens bästa wrestler (tycker du annorlunda tycker du fel) göra comeback efter fyra år med alla de höga förväntningarna det innebär, och inte bara göra folk nöjda utan ÖVERTRÄFFA förväntningarna.

Shawns tanke med comebacken var att göra en (1) match mot Vince McMahon eftersom det var det enda han trodde sig kunna klara av. Men HHH ville tvunget möta honom så detta bokades istället. Shawn och HHH tränade på matchen i Stamford fredagen innan galan. I början av matchen - när Shawn dumpade honom utanför ringen - kändes det som om han aldrig varit borta (Shawns första bok sidorna 317-318).

- Trish avbryter en Howard Finkel-promo om whatever innan Lilian Garcia örfilar och lowblowar honom. Ingen aning om storyn här (har uppenbarligen förträngt den) men det verkar vara något #meetoo-aktigt.

8. WWE World-champ The Rock vs. Brock Lesnar.
Jag recenserade denna för Brock-samlingen på WWEN så jag snor från mig själv: "Titelmatch. Paul är med in. Bra match, Brocks första riktigt bra match. Han är betydligt mer poppis än Rock här, dels för att de är i MSG och dels för att folket hade börjat vända Rock ryggen i och med att han valde Hollywood framför WWE. Brock ger sig på Rocks skadade revben en stund med en bearhug men Rock kontrar med en lowblow och gör comeback till buande medan Brock bumpar loss som aldrig förr. Matchens tjusigaste spot är när Rock slingshottar in honom i ringstolpen, Brock får till en väldigt fin höjd där. Rock Rock Bottomar Heyman genom ett bord för att ta ut honom, och en Rock Bottom på Brock ger två. Brock gör också en Rock Bottom för två. Rocks spinebuster sätter upp People's Elbow men Brock möter med en clothesline. F5 vänds till Rock Bottom, men Brock vänder vidare till en F5 för tre efter 15:49 och sin första WWE-titel. Bra match!" ****

SLUTSATS: En av de bästa galorna någonsin. Två riktiga toppmatcher och resten var åtminstone sevärda, ingen match var dålig och publiken var helt rakt igenom. En fullträff!

(Den här recensionen skrevs 2018-01-22.)
_________________
- Snabbare än Google, pålitligare än Wikipedia!
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
Visa inlägg nyare än:   
Skapa nytt ämne   Det här ämnet är låst så du kan varken svara på eller ändra det.    Forumindex -> Sebbes hörna Alla tider är GMT + 1 timme (svensk normaltid)
Sida 1 av 1

 
Hoppa till:  
Du kan inte skapa nya inlägg i det här forumet
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
Du kan inte ändra dina inlägg i det här forumet
Du kan inte ta bort dina inlägg i det här forumet
Du kan inte rösta i det här forumet


Powered by phpBB © 2001, 2005 phpBB Group
Swedish translation by phpBB Sweden and Virtuality © 2003-2018