Forumindex SweWrestling.com
Sveriges Största Wrestlingforum!
 
 Vanliga frågorVanliga frågor   SökSök   MedlemslistaMedlemslista   AnvändargrupperAnvändargrupper   Bli medlemBli medlem 
 ProfilProfil   Logga in för att läsa dina meddelandenLogga in för att läsa dina meddelanden   Logga inLogga in 

WWF Houseshows 1986

 
Det här forumet är låst så du kan varken skapa, svara på eller ändra inlägg.   Det här ämnet är låst så du kan varken svara på eller ändra det.    Forumindex -> Filmade houseshows
Föregående ämne :: Nästa ämne  
Författare Meddelande
sebbe
Legitimerad wrestlingnörd [Site Admin]


Registreringsdatum: 14 juni 2006
Inlägg: 13602
Ort: Kristianstad

InläggPostat: 26 sep 2019 21:22    Rubrik: WWF Houseshows 1986 Svara med citat

Boston Garden 1986-01-11 (WWEN)

- En show med Bruno Sammartino vs. Roddy Piper i tagteam, Tito Santana vs. Randy Savage i IC-match från en tid då det betydde något samt Pedro Morales vs. Terry Funk där mainevent är... JYD & Kirchner vs. Volkoff & Sheik.

- Gorilla Monsoon & Jesse Ventura kommenterar.

1. Lanny Poffo vs. Terry Gibbs.
Enligt en shoot med Lanny ville Vince han skulle göra en promo på Tuesday Night Titans, men Lanny ville inte göra en generisk facepromo så han skrev en dikt och läste upp istället. Detta gillade Vince och bad honom göra det före sina matcher också. Fast i efterhand känns det märklig gimmick för en babyface. Helt orelaterat till det: Hans look måste använts som Jack Blacks förebild i Nacho Libre. Nåväl. Risig match för alla som inte är extremt intresserade av STANDING ARMBARS och bearhugs innan Lanny avslutar med en moonsault (kallad "back-flip" av Gorilla) efter 9.15. Vinnare: Lanny Poffo. 1/2*

2. Scott McGhee vs. Moondog Spot.
Lång match. Enda anmärkningsvärda är att Spot skickar in McGhee i barrikaden som välter, men det är inte så hardcore det kan verka. Spot börjar fibbla med sin benknota så McGhee smyger fram och rullar upp honom för tre efter 12:54. Vinnare: Scott McGhee. *

3. Cousin Luke vs. Les Thornton.
Stjärnglansen fortsätter med Les Thornton, som var Mick Foleys tag-partner i Foleys första WWF-match. Luke avslutar med en sitown-down-splash efter 3:25 i vad Gorilla kallar "an upset", även om Les hade ungefär lika många vinster i WWE som JAG under bältet. Vinnare: Cousin Luke. 1/2*

4. IC-champ Tito Santana vs. Randy Savage.
Titelmatch. Liz är med in. Hyfsad match från månaden innan Savage tog bältet. Savage gör en sleeper där Titos arm faller två gånger men timekeepern verkar tro det är tre så han ringer i klockan vilket gör samtliga i ringen en smula förvirrade. Jag vet att det inte är ett scoop men Savage var en fantastisk heel som håller Liz framför sig och medan Tito ser till att inte hon ska hamna i skottgluggen attackeras han av Savage, som skickar in honom i barrikaden och glider in i ringen för att vinna på countout efter 13:00 för att sätta upp en returmatch nästa gång de är i Boston. Vinnare via countout: Randy Savage. **1/2

5. Bruno Sammartino & Paul Orndorff vs. Roddy Piper & Bob Orton.
Underhållande, vild och väldigt intensiv match som kändes äkta. Mindre fancy finbrottning och mer rent slagsmål, speciellt i slutet när Bruno drämmer iväg en stol som lätt hade gjort skada i huvudet på Piper om den träffat. Märkligt dock att Piper och Bruno har blå badbyxor och Orton och Ordorff har röda så de långt ifrån ringen lätt förvirras. Hetta på Paul och tag till Bruno som rensar, men jagar ut Piper som glider in i ringen innan tio och vinner på countout efter 8:39 för att ge oss Bruno vs. Piper i bur nästa gång. Vinnare via countout: Roddy Piper & Bob Orton. ***

6. Pedro Morales vs. Terry Funk.
Jimmy Hart är med in. Kan inte påstå att jag sett speciellt många Pedro-matcher och här känns det som om de kunde bytt ut honom mot en skyltdocka som hade resulterat i en precis lika bra match. Funk står för 100% av underhållningen med sitt goofy säljande och bumpande som är svårt att sätta in i ett fack. Även om det kan tyckas som översäljande får han det att funka, till och med när Pedro drämmer in honom i hörnan med huvudet och Funk fortsätter på egen hand dunka in huvudet i hörnan får han det att se bra ut istället för som en botch (tänk den kända Bradshaw/X-Pac-gifen). Funk välter trätrappan och gömmer sig under den för att undkomma Pedro, men det är dock inget jättebra gömställe visar det sig. Funk drämmer till honom med megafonen som går sönder) bakom domarens rygg för tre efter 11:22. Vinnare: Terry Funk. ***

7. George Wells vs. Iron Mike Sharpe.
Efter två väldigt underhållande och vilda matcher får en vi en match som är så tråkig att säkerhetsvakterna vid ringside inte ens orkar himla med ögonen åt töntarna i ringen. Wells avslutar med en tackling efter 9:38. Vinnare: George Wells. DUD

8. Junkyard Dog & Cpl. Kirchner vs. Nikolai Volkoff & Iron Sheik.
Mainevent på vilken regnig Lyxfällan-loppmarknad som helst! Trodde först det var för att någon av babyfacen hade en stark koppling till Boston (det hade de inte) eller om det hände något på en tidigare show i Boston för att motivera placeringen i slutet av showen (det gjorde det inte). Det var ingen dålig match (tvärtom bättre än man kunde tro) men den saknade den stjärnglans som fanns tidigare på showen. Hetta på Kirchner och het tag till JYD som rensar. Det blir kaos och medan domaren motar ut JYD SLÄNGER Volkoff en stol rakt i planeten på Kirchner så Sheik kan pinna honom efter 9:18 för att skicka hem folk olyckliga. Vinnare: Nikolai Volkoff & Iron Sheik. **

SLUTSATS: Bruno-Piper-taggen och Funk-matchen var absolut värda en titt men skippa resten.

Tummen i mitten.

(Den här recensionen skrevs 2019-09-26.)
_________________
- Snabbare än Google, pålitligare än Wikipedia!
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
sebbe
Legitimerad wrestlingnörd [Site Admin]


Registreringsdatum: 14 juni 2006
Inlägg: 13602
Ort: Kristianstad

InläggPostat: 29 sep 2019 21:48    Rubrik: Svara med citat

Boston Garden 1986-02-08 (WWEN)

- Det händer att jag ibland stöter på matcher i mina recensioner som jag redan recenserat för inte så länge sedan, och det vore tämligen enkelt (och bekvämt) för mig att bara kopiera in den texten för att slippa skriva om matchen igen. Men oftast väljer jag att skriva en helt ny text av två skäl:

För det första tenderar jag att uppskatta matcher betydligt mer i sitt rätta sammanhang, det vill säga på galan där den gick. En lösryckt match (i exempelvis DVD-samling) kan såklart vara jättebra men jag tycker matcherna kommer mer till sin rätt i sina "naturliga tillstånd" om uttrycket tillåts. Oftast är matchen ifråga inte först på showen utan längre in och då har man hunnit vänja sig vid klippningen, kommenteringen, färgsättningen, tempot och allt annat visuellt istället för att gå direkt från en tempofylld spotmatch med hysterisk ADHD-klippning till metodisk Bob Backlund-titelförsvar 1982 där enda highspotten är en hiptoss sjutton minuter in. Kanske låter lite men betyder mycket.

För det andra känns det som om recensionen får ett hål när jag recenserat allt utom en match (i ovanliga fall två eller fler, som här) även om jag sett matcherna för några år sedan.

- Gorilla Monsoon & Jesse Ventura kommenterar.

1. Lanny Poffo vs. Paul Christy.
Christy kände jag inte till, men tydligen hade han två (!) Tag-titelmatcher mot British Bulldogs på TV 1986 (med den för mig, och tydligen även för Cagematch, helt okände Psycho Capone respektive Moondog Rex) som han förstås förlorade. Dessutom en NWA-titelmatch (!!, jajamän - här kostar jag mig på två utropstecken) 1977 så han verkar inte varit en total sopa trots allt. Nåväl. Tråkig match som mest glädjer de med en onaturlig fascination för armbars. Lanny avslutar med en moonsault (eller back-flip som di kallart här) efter 9:57. Vinnare: Lanny Poffo. DUD

2. Sivi Afi vs. Barry O.
Sivi var en nyzeeländsk worker som aldrig direkt åstadkom något i wrestling men kom in som en Jimmy Snuka-kopia efter att Snuka fykats 1985 "after an incident on an overseas tour of the Middle East where McMahon had to get him out of trouble once again" och dessutom samma år som Snuka stämdes av Nancys släktingar men jag har ingen aning om det har något samband (WON 2017-01-23). Gorilla & Jesse försöker inte ens låtsas som att Snuka inte existerar eftersom Jesse säger att Sivi påminner om Snuka innan han drar en story om att han mötte Snuka i ringen när de var yngre. Fast det är kanske lika bra att gå all in med att Sivi var en ren Snuka-kopia eftersom det motsatta hade varit fånigt eftersom han har samma outfit och frisyr, brottas barfota, och brottningen är väldigt lik. Inte konstigt att detta blev ett stort fiasko; folk såg ju igenom det. Barry är som bekant Bob Ortons bror (och Randys farbror) vilket gör det hela komiskt eftersom matchen känns som en lågbudgetversion av Snuka vs. Bob Orton. Nåväl. Jag ska villigt erkänna att jag inte engagerade mig i matchen eftersom hela Snuka-härmningen kändes så fånig och fantasilös. Inte konstigt att Sivis "push" snabbt avtog och resulterade i att han blev slagpåse till slagpåsar. Han bumpar ut och håller nästan på att bumpa i bordet innan han avslutar med en flying cross-body efter 7:42. Han verkade (inte sett så mycket med honom) vara en okej worker men att jämföras med Snuka i ringen innebär såklart uppförsbacke direkt och han hade säkert lyckats bättre med en annan gimmick. Vinnare: Sivi Afi. *

3. George Steele vs. Tiger Chung Lee.
Ren comedy. George bryter Tigers kendostick mitt itu och använder sitt eget vapen (som han ser till att dölja från domaren) innan han skickar in honom i en oskyddad hörna för tre efter 5:44. Jag förstår inte hur de kunde boka en komedifigur mot Randy Savage om IC-bältet på Mania två månader efter detta. Vinnare: George Steele. 1/2*

4. Hillbilly Jim vs. Big John Studd.
Detta "borde" vara Andre vs. Studd men Andre brottades vara sporadiskt här så Jim fick ersätta honom. Förvånansvärt bra match för att vara dessa båda, förmodligen dels för att förväntningarna är låga och dels för att kvalitén på tidigare matcherna på showen knappast fått mig att göra piruetter av glädje. De fajtas utanför ringen där Studd bumpar in i hörnan så Jim kan glida in för att ta hem matchen via countout efter 7:25. Lite oväntat att Jim fick vinna faktiskt. Vinnare via countout: Hillbilly Jim. *

5. IC-champ Tito Santana vs. Randy Savage.
Titelmatch. Liz är med in. Redan sett (och recenserat) den några gånger så jag har inte mycket att tillägga. Älskar slutet: Savage nitar Tito med ett vapen (han ser till att dölja för domaren) och pinnar honom efter 10:31. Efter min långa redogörelse ovan om hur jag vill se matcher i sina rätta miljöer visar det sig naturligtvis att jag ger samma betyg här som senast. Vinnare och ny champ: Randy Savage. **1/2

- Gorilla intervjuar Savage.

6. Killer Bees vs. Hart Foundation.
Stabil och ganska basic tag-match. Dock nog för långsam för en modern publik. Hetta på först Brian Blair och sen Jim Brunzell. Anvil lyckas sänka Bret två gånger under matchen till publikens förtjusning (varav Bret bumpar in i staketet i andra spotten) innan Bret sänker Blair med en flying elbow för tre efter 15:41. Vinnare: Hart Foundation. ***

7. Martial Arts-match: Ricky Steamboat vs. Don Muraco.
Mr. Fuji är med in. Detta är i stort sett en No DQ-match med fancy namn eftersom den äger rum mitt under Don Muracos karatefas. Tyvärr en tämligen tråkig match, speciellt de första tio minuterna där de antingen inte rör varandra överhuvudtaget eller bara gör långa headlocks. Känns mest som att de dödar tid. Muraco slingshottar Ricky in i en stol som Fuji håller i. Ricky bladar och åker in i ringstolpen för att förstärka detta. Don piskar honom några gånger med sitt skärp (från Dons karatepyjamas). Ricky blockerar en Tombstone genom att smälla ihop benen, gjorde någon så någon gång mot Undertaker? Ricky gör comeback med en flying chop men backdroppas ut, dock skinnar han katten och avslutar med en O'Connor-roll efter 17:21. Don attackerar med Fujis käpp efteråt för att fortsätta upplägget. Skippa de första tio minuterna och se de resterande sju minuterna så har du en bra match. Vinnare: Ricky Steamboat. **

8. Cage: Bruno Sammartino vs. Roddy Piper.
Utgång gäller. Underhållande match med en bra kombination av intensiv brottning (eller snarare slagsmål) och en väldigt het publik. Piper sätter upp planscher i ringen på William Perry och Jim McMahon för någon NFL-referens jag såklart inte begriper (eller ens orkar googla). Piper bladar omgående och efter några minuters intensiv fight kryper Bruno mot dörren, Piper försöker stoppa men Bruno DUNKAR en rejäl trästol rakt i skallen på honom några gånger och kryper ut för vinst efter 8:41. Vinnare: Bruno Sammartino. ***

SLUTSATS: I vanlig ordning tog det några matcher innan showen kom igång, och sen blev den ganska underhållande även om Steamboat-matchen var bedrövligt trist de första tio minuterna. Bruno-Piper är den enda jag rekommenderar för dess intensitet, men gillar man åttiotals-tags är även Bees vs. Harts sevärd.

Tummen i mitten.

(Den här recensionen skrevs 2019-09-29.)
_________________
- Snabbare än Google, pålitligare än Wikipedia!
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
sebbe
Legitimerad wrestlingnörd [Site Admin]


Registreringsdatum: 14 juni 2006
Inlägg: 13602
Ort: Kristianstad

InläggPostat: 02 okt 2019 14:44    Rubrik: Svara med citat

Boston Garden 1986-04-26 (WWEN)

- Ännu en nedklippt version, vilket inte är helt fel när man ser listan på matcher vi slapp: Tony Garea vs. Mr. X, Moondog Spot vs. Jose Luis Rivera, King Tonga vs. Tiger Chung Lee, Lanny Poffo vs. Psycho Capone och Ted Arcidi vs. Big John Studd.

- Gorilla Monsoon & Lord Alfred Hayes kommenterar.

1. Danny Spivey vs. Don Muraco.
Mr. Fuji är med in. Gorilla försöker desperat etablera smeknamnet "Golden Boy" för Spivey, som tydligen skulle pushas som Hulk Hogan-kopia (lång, blond, välbyggd) vilket är konstigt eftersom han snarare såg ut som en kopia av Barry Windham (men inte en tiondel så bra worker). Han ersätter för övrigt Uncle Elmer här av någon anledning (Elmer gick ingen match mellan Mania 2 i början av april och SNME #6 i början av maj, som blev hans sista i WWE, så han var tydligen redan på väg ut). Spivey bumpar in i barrikaden och Muraco bumpar ut på kommentatorbordet i en märklig spot, det var som om han glömde bort att det fanns ett bord där. Har sett liknande spots på tidigare houseshows där brottarna måste stoppa sig själva från att bumpa på kommentatorbordet vilket leder mig till följande slutsats: De flesta houseshows filmades inte (det verkade bara vara Boston, New York, Los Angeles och några till) som filmades regelbundet så det är inte helt otroligt om brottarna glömde av sig under de showerna och inte insåg att det helt plötsligt fanns ett bord vid ringside (nu snackar vi i princip kant i kant med ringen) och stoppade sig i sista stund från att kasta sig handlöst på det för både sin egen och kommentatorernas hälsa. Det ser nämligen alltid klumpigt ut och som om brottarna som hoppar ut måste kämpa för att inte behöva bumpa, något som de hade haft bättre framgång med om de valt någon av de andra sidorna i ringen. Nåväl. Dan suplexar in honom men Muraco håller fast honom och rullar upp honom med ett small package för tre efter 9:01. Märklig finish, jag undrar hur tänket går där. "Jag åker på en suplex men är är ändå piggare än motståndaren och lyckas pinna honom direkt efter" vilket känns helt bakvänt psykologiskt. Vinnare: Don Muraco. *1/2

2. Davey Boy Smith & Pedro Morales vs. Dream Team.
Johnny V är med in. Pedro ersätter Dynamite Kid så det blir ingen titelmatch (Bulldogs är Tag-champs). Ingen aning varför DK inte brottas här men dagen efter taggade han lite överraskande med Hillbilly Jim mot just Dream Team. Ganska seg match, mest för att Pedro och Davey Boy inte är sammansvetsade som team (detta är första gången av tre de ens är i ringen ihop, de andra två gånger var senare 1986 i en sixman och Battle Royal). Nåväl. Dream Team kolliderar några gånger med varandra innan Pedro blir slagpåse. Tag till Davey Boy som rensar innan det blir kaos och Johnny Valiant knuffar ner honom från hörnan så Greg Valentine kan pinna honom efter 13:36. Ganska otippat att DAVEY BOY skulle ta pinfallet eftersom han trots allt var Tag-champ och Pedro ingen som direkt pushades. Vinnare: Dream Team. *1/2

3. Ricky Steamboat, Junkyard Dog & Haiti Kid vs. Dory Funk, Jimmy Jack Funk & Jimmy Hart.
Jimmy Jack (Jesse Barr, mest känd som han som Haku slet ut ett öga av i ett slagsmål, även om Haku dementerat det) ersätter Terry av någon anledning. Men Funk var på väg ut så det kanske hade något med det att göra (han gick bara en match efter detta, på SNME #6). Ingen ren comedy-match men mycket sådana inslag, speciellt med Haiti och Jimmy Hart. JYD vs. Dory känns som två ytterligheter som möts. Hetta på både JYD och Steamboat innan JYD taggas in mot slutet och rensar. Det blir kaos och Dory slammar Haiti så Jimmy Hart kan pinna honom efter 19:58. Hade varit okej som sjuminutersmatch men nästan 20? Njae. Vinnare: Dory Funk, Jimmy Jack Funk & Jimmy Hart. **

SLUTSATS: Kändes som tre rutinmatcher som man både kan ha och mista.

Tummen i mitten.

(Den här recensionen skrevs 2019-10-02.)
_________________
- Snabbare än Google, pålitligare än Wikipedia!
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
Visa inlägg nyare än:   
Det här forumet är låst så du kan varken skapa, svara på eller ändra inlägg.   Det här ämnet är låst så du kan varken svara på eller ändra det.    Forumindex -> Filmade houseshows Alla tider är GMT + 1 timme (svensk normaltid)
Sida 1 av 1

 
Hoppa till:  
Du kan inte skapa nya inlägg i det här forumet
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
Du kan inte ändra dina inlägg i det här forumet
Du kan inte ta bort dina inlägg i det här forumet
Du kan inte rösta i det här forumet


Powered by phpBB © 2001, 2005 phpBB Group
Swedish translation by phpBB Sweden and Virtuality © 2003-2019