Forumindex SweWrestling.com
Sveriges Största Wrestlingforum!
 
 Vanliga frågorVanliga frågor   SökSök   MedlemslistaMedlemslista   AnvändargrupperAnvändargrupper   Bli medlemBli medlem 
 ProfilProfil   Logga in för att läsa dina meddelandenLogga in för att läsa dina meddelanden   Logga inLogga in 

WWF Houseshows 1989
Gå till sida Föregående  1, 2
 
Det här forumet är låst så du kan varken skapa, svara på eller ändra inlägg.   Det här ämnet är låst så du kan varken svara på eller ändra det.    Forumindex -> Filmade houseshows
Föregående ämne :: Nästa ämne  
Författare Meddelande
sebbe
Legitimerad wrestlingnörd [Site Admin]


Registreringsdatum: 14 juni 2006
Inlägg: 13532
Ort: Kristianstad

InläggPostat: 09 jun 2019 16:13    Rubrik: Svara med citat

Boston Garden 1989-05-13 (internetlånad)

- Tony Schiavone & Lord Alfred Hayes kommenterar.

1. Red Rooster vs. Brooklyn Brawler.
Inte för att det betyder något men detta är nog den bästa matchen dem emellan jag sett hittills. Kanske för att jag tagit en paus från WWF 1989 så den känns "fräsch" igen. Rooster gör Flair-flip (såklart inte kallad sådan) och avslutar med en sunset-flip i hörnan efter 12:17. Ju mer jag ser av Rooster desto mer inser jag hur misshushållen han var i WWF med den här gimmicken. Som jag nämnt innan var han BÄTTRE än Curt Hennig när de debuterade (ungefär två veckor från varandra) men sen utvecklades Hennig betydligt mer, förmodligen för att gimmicken var bättre och att Terry Taylor tappade motivation som tupp. Förståeligt. *1/2

2. Barry Horowitz vs. Dusty Wolfe.
Kuriosa: Wolfe har inte en utan TVÅ böcker utgivna om sin karriär. Otroligt. Den här känns som ren utfyllnad. Att boka en sådan här match som öppningsmatch hade varit mycket bättre; dels visar det att showen är igång (utan att man missar något vitalt om man missar hela eller delar av matchen) och dels värmer den upp publiken, speciellt de som knappt vet vad wrestling är. Men sen är showen igång och då blir det svårt att engagera publiken med sådana här matcher. Barry avslutar med en back-elbow från hörnan efter 10:22. DUD

3. Tom Magee vs. Tim Horner.
Magee lanseras här som "Mega Man Magee". Jag förstår såklart varför Vince gillade honom (bodybuilder) och han är ingen apdålig worker, kritiken handlade mest om att han WWF-debuterade 1987 (eller ja, gick en dark match mot Bret Hart 1986) och var kvar på samma nivå 1989 när han lämnade förbundet, trots en AJPW-turné 1988). Att inte utvecklats på den tiden var vad som höll honom nere, inte hans ringwork i sig. (Lite som att John Cena blev årets rookie 2001 och sen var han kvar på den nivån i flera år.) Nåväl, båda sköter sig bra här och Tom reverserar en cross-body för tre efter 6:53 i vad som överdrivs-Tony refererar tyill "a tremendous battle". *

- Sean Mooney intervjuar Koko B. Ware.

4. Koko B. Ware vs. Warlord.
Första halvan är mest restholds från Warlord innan den blixtrar till lite mot slutet. Warlord är ett textboksexempel på wrestler som antingen ska bokas i korta koncisa matcher eller tag-matcher (som inte ska vara överdrivet långa de heller) men Koko var en bra worker som dock hindrades av sin gimmick, inte lika mycket som Terry Taylor men något åt det hållet. (Den stora skillnaden var väl egentligen att Koko omfångade gimmicken medan Taylor verkar göra den motvilligt.) Nåväl, Koko gör en bra missile-dropkick men avslutas med en powerslam efter 10:37. Warlord ska INTE, INTE, INTE, INTE, INTE, INTE, INTE, INTE, INTE gå singelmatcher på över tio minuter, uppfattat? *

- Sean Mooney intervjuar Rougeaus, som har Fabulous inom citattecken vilket jag tycker ser konstigt ut. Det är som om de är ironiskt fabulösa.

5. The Rockers vs. Fabulous Rougeaus.
Ingen Jimmy Hart med in, antar att han är på den andra WWF-showen för dagen (med Dino Bravo och Judy Martin). Även om båda teamen var väldigt bra, speciellt Rougeaus, kom deras matcher inte upp i samma klass som Harts matcher med Rougeaus. Smakfråga givetvis. Den innehåller alla ingredienser för en bra tag-match; dubbelteaming, heatperiod (Marty), falsk tag, Shawn/Diesel, riktig tag till bra hetta, rensning och bra finish; Raymond fäller Shawn och Jacques går för en big splash, men Shawn knäar honom i magen och rullar upp honom för tre efter 17:34. ***

- Sean Mooney intervjuar Zeus i ringen om att både han och Hulk Hogan anser sig vara den stora stjärnan i No Holds Barred (eller "På liv och död" som den hette i Sverige). Med tanke på hur usel den var (och att den knappt gick jämnt upp ekonomiskt) är det nog inget jag själv skulle vilja bråka om. Zeus har noll micskills men det är nog mer gimmicken än Tony Lister själv. Härligt corny 80-talssegment i alla fall.

- Sean Mooney intervjuar Jim Duggan, som är redo för Haku.

6. King Jim Duggan vs. Haku.
Duggan agerar och Haku använder mycket nerveholds för att hålla honom nere. Men den engagerar! Duggan fintar flying headbutt och avslutar med sin clothesline efter 10:07. *1/2

- Sean Mooney intervjuar Big John Studd inför mainet.

7. Big John Studd vs. Andre The Giant.
Ungefär lika bra/dålig som väntat: Headbutt, strypning, strypning, mer strypning, headbutt, headbutt, strypning, headbutt, strypning bakifrån för att liva upp matchen innan Haku och Duggan kutar in för DQ efter 6:37. Inte helt värdelös dock. 1/2*

Enligt Meltzer ändrade de fejden från Studd vs. Andre till Studd & Duggan vs. Andre & Haku eftersom singelmatcherna inte drog på houseshows. Inte speciellt märkligt, WWF hade redan kört fejden några år tidigare och även om ingen av dem var speciellt bra workers var de ändå bättre 1984-86 än de var här 1989. Speciellt Andre, som knappt kunde röra sig här. Men det skulle bara bli två sådana tag-matcher eftersom Studd gick sin sista match ever 1989-06-02.

SLUTSATS: Myspysig houseshow utan direkt substans.

Tummen i mitten.

PS. Om det inte har framgått redan så ska inte Warlord gå singelmatcher på över tio minuter. Tack för att du läste. DS

(Den här recensionen skrevs 2019-06-09.)
_________________
- Snabbare än Google, pålitligare än Wikipedia!
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
sebbe
Legitimerad wrestlingnörd [Site Admin]


Registreringsdatum: 14 juni 2006
Inlägg: 13532
Ort: Kristianstad

InläggPostat: 22 jun 2019 12:03    Rubrik: Svara med citat

Nassau Coliseum 1989-06-10 (24/7)

- Tony Schiavone & Lord Alfred Hayes kommenterar och Alfred ser fram emot Hillbilly Jim vs. Andre The Giant för att vi ska förstå att han redan sått i sig några stänkare ikväll.

1. Jim Powers vs. Genius.
Powers ersätter Koko B. Ware av någon anledning jag varken undrar över eller bryr mig om. Sedvanlig öppningsmatch där Powers gör en suplex men Genius knycklar in honom i ett small package vid fallet för tre efter 14:03 i en oerhört ologisk finish. *

2. The Rockers vs. Fabulous Rougeaus.
Jimmy Hart är med in. Shawn säljer skadan han ådrog sig mot Rougeaus på PTW och tyvärr dras matchen ner av att han är face-in-peril i säkert en hel kvart. Rougeaus är väldigt duktiga, speciellt ihop, men tyvärr blir det alldeles för mycket restholds (Sharpshooter, som varken Tony eller Alfred kan namnge, chinlocks och abdominal-stretch) för att det ska vara underhållande. Jag har sagt det innan men säger det igen: Hartfoundations matcher mot Rougeaus var betydligt bättre än Rockers-Rougeaus. Blind tag, Shawn/Diesel och korrekt tag leder till att Marty rensar, det blir kaos och Marty rullar upp Jacques men Raymond vänder på dem för tre efter 25:02. **

3. Brutus Beefcake vs. Greg Valentine.
Jimmy Hart är med in. Stabil match som Beefer vinner när heelsen kolliderar och han rullar upp Hammer för tre efter 14:48. **

4. Hillbilly Jim vs. Andre The Giant.
Jim ersätter Big John Studd som gick sin sista match någonsin en vecka före detta. Han har pålagd musik här vilket tar bort 50% av hans gimmick. Andre fastnar i repen innan matchen ens börjar och sen lyckas han, i sann ninjastyle, smyga sig på Jim bakifrån vilket måste vara mer imponerande än att en epileptisk steppdansare på glasgolv lyckas undvika att bli upptäckt precis bakom en. Sen följer den vanliga stryp/bearhug-festen med Andre innan Haku och Jim Duggan kutar in för DQ (till Jims fördel) efter 8:05. DUD

- Intermission där Sean Mooney dödar tid med att intervjua Duggan, Powers of Pain och Beefcake innan vi får en Hillbilly Jim-promo där han utmanar Dino Bravo.

5. King Jim Duggan vs. Haku.
De gör sin sedvanliga match, Haku missar splash och Duggan clotheslinar honom för tre efter 10:43. *1/2

- Sean Mooney introducerar Zeus, men de klipper direkt när han kommit in och enligt HistoryofWWE blev det en ordinär intervju här som slutade med att Zeus jagade ut honom ur ringen. Ingen aning om varför det klipptes bort här, men det konstiga är att de ens hade med hans entré om de ändå skulle klippa bort själva pratet.

6. Jimmy Snuka vs. Boris Zhukov.
Zhukov ersätter en skadad Honky Tonk Man, som enligt Jimmy Hart (som är med in här) har influensa. Sanningen är att han skadades på en taping 6/6, HistoryofWWE skrev att det var i en dark match mot Snuka och Dave Meltzer skrev i WON 1989-06-19 att det var mot en jobber som botchade ett grepp. Jag hittar dock bara en match med Honky den kvällen, mot Snuka, så det lutar åt att History hade rätt. Nåväl. Boris gör en alldeles för lång chinlock innan Snuka gör comeback, däckar Hart och avslutar med Superfly Splash efter 7:20. Denna ansågs tydligen så bra att den kom med på en CHV (World Tour). Jag har alltid tyckt Snuka varit överskattad (i ärlighetens namn har jag dock inte sett speciellt mycket från hans prime) så det enda han kan erbjuda här är hans finisher, som är väldigt tjusig. 1/4*

- Fink rabblar cardet till 10/7: Roma vs. Genius (blev inte av, men båda brottades där så jag vet inte bakgrunden)), Koko vs. Warlord (blev av), Hercules vs. Perfect (blev av), Demolition vs. Twin Towers (blev av), Hillbilly Jim & King Duggan vs. Haku & Andre (blev av) och en "bonusmatch", vad det nu betyder i det här fallet; Beefcake vs. Savage (blev av).

7. Hartfoundation vs. Powers of Pain.
Mr. Fuji är med in. Ganska avslaget mainevent, både gällande starpower och kvalité i ringen. Hetta på Bret, tag till Anvil som rensar innan det blir kaos. Alla hamnar utanför ringen men Bret glider in strax före tio för att ta hem matchen via countout efter 13:35. Precis före det lyckas Fuji slå till en av sina egna dudes med käppen, men detta ledde ingenvart. *

SLUTSATS: Inte av de starkaste showerna jag sett, men den senaste.

Tummen ner.

(Den här recensionen skrevs 2019-06-18.)
_________________
- Snabbare än Google, pålitligare än Wikipedia!
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
sebbe
Legitimerad wrestlingnörd [Site Admin]


Registreringsdatum: 14 juni 2006
Inlägg: 13532
Ort: Kristianstad

InläggPostat: 30 jul 2019 16:55    Rubrik: Svara med citat

Nassau Coliseum 1989-07-10 (internetlånad)

- Tony Schiavone & Sean Mooney kommenterar. Båda var väl helt okej i rollen men det blir lite färglöst ("color") utan Jesse Ventura eller Bobby Heenan.

1. Tim Horner vs. Iron Mike Sharpe.
Ordinär öppnare. Sharpe skriker mycket. Horner gör en sleeper och när Sharpe tar sig loss snurrar Horner runt och sunset-flippar honom för tre efter 11:29. *

2. Koko B. Ware vs. Warlord.
Känns som om jag sett denna innan. Warlord sparkar ur en sunset-flip och clotheslinar honom enkelt för tre efter 6:56. *

3. Hercules vs. Mr. Perfect.
Förvånansvärt bra match, även om den kanske var lite i det längsta laget. Perfekt balans mellan brottning och agerande, och båda kändes motiverade. Herc går för en torture-rack men tidsgränsen går ut efter 16:55, vilket känns en smula random. Antar att de gick för en 15-minutersdraw men någon fuckade upp. ***

4. Jose Luis Rivera vs. Genius.
Genius var först bokad mot Paul Roma men det ändrades av oklar anledning. Både Genius och Roma brottas ju här ikväll så någon skada kan jag inte tänka mig låg bakom. Men någon hade uppenbarligen hjärnskada när de gav dessa gossar tretton minuter, vilket är ungefär nio får mycket. Helt okej match rent tekniskt men brutalt ointressant och tråkig. Den här typen av matchen ska de ju köra som öppningsmatch, inte mitt i. Genius avslutar med en somersault från hörnan efter 13:08. DUD

5. Jim Duggan & Hillbilly Jim vs. Haku & Andre The Giant.
Duggan hade karisma och Haku var en bra worker, och de andra två funkade utmärkt i tagteam. Men detta blev brutalt tråkigt. Först vägrar Andre brottas om inte publiken slutar chanta "USA", vilket de naturligtvis gör ännu mer efter detta, och till slut måste domaren hota Andre med böter för att han ska genomföra matchen. När han väl kommer in förhandlar han sig till att Duggans planka och Hillbillys hästsko ska läggas i ringen så de inte kan användas som vapen, vilket sker. Det tar säkert tio minuter allt som allt. Hetta på både Duggan och Jim (det är en lååååång match) innan det blir kaos och Duggan nitar Haku med brädan så Hillbilly kan pinna honom efter 14:14. 1/4*

- Intermission där Sean Mooney intervjuar Randy Savage och Sherri, Twin Towers (Big Bossman botchar sina repliker rejält, kallar Akeem för Ax och efteråt ser han allt annat än nöjd ut över sin insats) och Demolition för att hypa toppmatcherna ikväll.

6. Paul Roma vs. Sandy Beach.
Tråkig match, det enda småroliga var att Sandy Beach ser ut som Sting. Roma med några restholds och Sandy kontrar med bearhug och chinlock vilket generar ett svagt "BORING"-chant. Roma avslutar med en suplex och powerslam efter 11:02. Kändes mest som om de dödade tid. DUD

7. Brutus Beefcake vs. Randy Savage.
Sherri är med in. Bra match, båda arbetade hårt (inte bara Savage) och varvade bra agerande med händelserik wrestling. Jag hoppas Sherri fick bra betalt för hon är med väldigt mycket i matchen och fuskar till Savages fördel. Beefcake gör sleeper och Sherri kutar in för DQ efter 12:43. Savage alternerade mellan Beefcake och Hulk Hogan på houseshows under den här tiden, och jag måste nog säga att Beefcake-matcherna var bättre. ***1/4

8. WWF Tag-champs Demolition vs. Twin Towers.
Titelmatch. Dock ingen Slick, jag antar att han är på andra turnén med Rick Martel. Ganska intetsägande match, faktiskt ganska tråkig stundtals. Det enda jag noterar under hela matchen är att jag tycker det är konstigt att Tony refererar till Hebner som "David" istället för Dave vilket är talande för hur intressant matchen är. Hetta på Smash, tag till Ax innan det blir kaos och Bossman sänker Akeem av misstag med batongen så Ax kan pinna honom efter 11:08. *

SLUTSATS: Detta var en heaven or hell-show eftersom matcherna antingen var riktigt underhållande eller riktigt dåliga/tråkiga. Se Herc-Perfect och Beefcake-Savage och skippa resten, uppfattat?

Tummen i mitten. En svag sådan.

(Den här recensionen skrevs 2019-07-30.)
_________________
- Snabbare än Google, pålitligare än Wikipedia!
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
Visa inlägg nyare än:   
Det här forumet är låst så du kan varken skapa, svara på eller ändra inlägg.   Det här ämnet är låst så du kan varken svara på eller ändra det.    Forumindex -> Filmade houseshows Alla tider är GMT + 1 timme (svensk normaltid)
Gå till sida Föregående  1, 2
Sida 2 av 2

 
Hoppa till:  
Du kan inte skapa nya inlägg i det här forumet
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
Du kan inte ändra dina inlägg i det här forumet
Du kan inte ta bort dina inlägg i det här forumet
Du kan inte rösta i det här forumet


Powered by phpBB © 2001, 2005 phpBB Group
Swedish translation by phpBB Sweden and Virtuality © 2003-2019